Funny Games

En riktig käftsmäll på alla som är pålästa om manusskrivandet och dess regler. Haneke driver otroligt med tittaren och gör allt så hopplöst och vidrigt som möjligt och väljer den allra vidirigaste musiken som en påminnelse om vad som händer och hända skall. Överväger till en femma, ett litet mästerverk.

En skoningslöst konsekvent genomförd filmtes och uppgörelse med filmmediets avtrubbade förhållande till våld.
Hanekes film kritiserar effektfullt och med enorm skärpa Hollywoods manipulativa berättarstrukturer och ifrågasätter vårat sätt att reagera på dem.

Har sett den ett par gånger, och trots att jag inte tycker den är så jättebra så har den något unikt. Gillar att den skiljer sig från det man är van vid och det är det som gör den så överraskande. Ligger mellan en stark trea och svag fyra. Bäst första gången.

En -4 som film, i sin egen genre & som underhållning.

Så inkonsekvent och anti just konsekvent filmskapande att det blir häftigt och provokativt på flera punkter (varning för möjlig spoiler) - ingen ren temafilmmusik, bara musik från bilens radio och i eftertexterna; man bryter mot regeln om den "fjärde väggen" mot publiken; annorlunda scener med händelser som i sig inte alls bär handlingen framåt t ex. Trots detta lyckas man med konststycket att skapa en konstant spänning.
Detta är dock en sån film man bara ser en gång för att det är första gången den är bäst.
Filmen finns med på 10 officiella topplistor världen över, så se den! "...if you dare."

Bra och orginell thriller där den psykologiska och skrämmande känslan hela tiden finns närvarande. Skådespeleriet är mycket bra.

Nu var det tyvärr så att jag såg USA - versionen först, så jag visste vad som skulle hända, så det tog ju bort en del spänning.

Fast hursomhelst så är "Funny Games" självklart en sevärd och bra kult-thriller.

Det här är en kult-thriller av Michael Haneke som verkligen står ut från mängden. Det finns en rå realism kring den som både gör den mer skrämmande och mer gripande än konventionella filmer av den här typen. Skådespelarna är trovärdiga och framför allt övertygar Susanne Lothar som plågad rikemansfru och sedan gillar jag den karismatiske Arno Frisch som oinbjuden gäst. Filmen bryter mot många regler inom filmskapandet, vilket är befriande att se, bland annat genom att bryta den "fjärde väggen" - något jag aldrig har sett i en sådan här allvarsam film. Nyskapande, spännande och ångestframkallande. En mycket stark trea blir betyget.

En grym och sjuk film, jag blev illa till mods när jag kollade på den. Dock bra underhållningsvärde, hände saker hela tiden. Godkänd.

Intressant och nervkittlande film av flera anledningar. Jag förstår varför FT gav mig en tippad femma, men jag känner att jag saknar något... kanske var slutet LITE VÄL öppet. Samtidigt vet jag inte riktigt hur jag vill att filmen ska sluta. Filmtekniskt välgjord och med en hel del fräcka detaljer jag uppskattade...

En riktig käftsmäll på alla som är pålästa om manusskrivandet och dess regler. Haneke driver otroligt med tittaren och gör allt så hopplöst och vidrigt som möjligt och väljer den allra vidirigaste musiken som en påminnelse om vad som händer och hända skall. Överväger till en femma, ett litet mästerverk.

Har sett den ett par gånger, och trots att jag inte tycker den är så jättebra så har den något unikt. Gillar att den skiljer sig från det man är van vid och det är det som gör den så överraskande. Ligger mellan en stark trea och svag fyra. Bäst första gången.