Beach

"En väldigt underskattad film vars styrka ligger i vackert foto och bra skådespeleri."

Jag är inte mycket för Leonardo DiCaprio, jag tycker inte att han är någon särskild skådespelare, men att kalla honom för en dålig vore ett jäkla snedsteg. För här gör han en av sina bästa roller, i en film som börjar bra och rullar på en skön stämning, sen får man se stranden.. Vackrare strand får man leta efter i tusen år, man kommer inte hitta en snyggare. Visst kan jag grunda mitt betyg helt på stranden, nåja, kanske inte stranden direkt. Men det snygga fotot, det snygga filmandet, sättet de "fångar" stranden på, väldigt bra.

Men handlingen mina damer och herrar är inget att hoppa högt för. Det börjar som sagt bra och intressant, men det tappar mot mitten av filmen. Jaha, han får kartan, han åker till stranden, men vad ska hända nu? Filmen är baserad på en novell som jag läst och den var helt ok. Nu har ju Danny Boyle utvecklat berättelsen lite, vilket är helt ok, eftersom det är en överföring från bok till film. Danny Boyle är en väldigt van och bra regissör, det märker man i The Beach.

Skön Musik, Bra skådisar, Vackert foto.

Ljud/Musik: 4
Manus/Handling: 3
Skådespelare: 4
Effekter/Foto: 5
Filmlängd: 3


Men Beach spårar faktiskt ur den sista halv-timmen när allt helt plötsligt blir väldigt suddigt, både i mina ögon och i filmen, jag blir trött alltså. Lite för bisarrt slut men helt ok början, och fotot är värt att nämna en sista gång, en svag fyra blir det.

The Beach (2000) regisseras av Danny Boyle, som också står bakom filmer som Trainspotting (1996) och 28 Days Later ... (2002). Jag har länge ansett Boyle en bra regissör, men han har aldrig varit någon av mina främsta favoriter eftersom hans stil är något utmattande. Men med denna film, och 127 Hours (2010) som jag såg två år tidigare, har han stigit i min aktning som en filmskapare som inte är riktigt lika svår att förstå sig på. The Beach består av många vinnande faktorer, men en av de största bedrifterna är i min mening att Boyle har fångat filmens identitet som ett drama, samtidigt som hans egen prägel på filmen kvarstår. Han har etablerat en perfekt balansgång där filmen och skaparen kan samexistera utan att några av de starkaste sidorna går förlorad.

Redan från första bildrutan gör det här dramat ett djupt invecklat intryck som en film där tittaren bjuds rakt in i Richards rotlösa själ och hans sökande efter något han inte kan definiera. Det är för mig omöjligt att inte relatera till den där oviljan att fastna i gamla hjulspår, och att upptäcka världen utan krav och restriktioner. Det medryckande soundtracket, bildspråket och de svepande, så gott som hypnotiska, vyerna över det pulserande exotiska samhället och skatterna orörda av turismen är en njutning att följa, och utgör en kombination av en fascinerande historia där illavarslande sanningar vilar precis under ytan.

Jag har inte läst boken som filmen bygger på, och samtidigt som mitt intryck av The Beach gynnas av att det inte hänger på hur boken har filmatiserats, är det ganska lätt att urskilja att detta är just en filmatisering - på gott och ont. För samtidigt som den växande stigmatiseringen mellan karaktärerna är mycket spännande att följa, gör karaktärernas respons på händelseutvecklingen mig smått förvirrad här och var. Det skulle förmodligen ha lösts genom att berätta historien ur fler perspektiv än bara Richards, men å andra sidan utgör hans allt mer instabila perspektiv en av filmens främsta spänningsfaktorer. Samtidigt är storyn präglad av en subtil humoristisk ton, och berikar en filmupplevelse som aldrig blir nattsvart, inte ens när saker och ting är som värst.

Det som följer är en tät, obehaglig och allt mer provocerande skildring av hur långt människor är beredda att gå för att leva i en idyll som alltid har byggt på en lögn. Tilda Swinton gör en lysande biroll, och när filmen lägger sig till rätta är den desperata lättnaden över upplösningen ett faktum. Boyles filmatisering av den här omtyckta engelska romanen utgör i mina ögon ett av hans bästa verk just på grund av den fascinerande mänskliga inblicken som inte dränks av billig spänning - händelsevis är detta ett drag som The Beach delar med 127 Hours. I adore.

Slutet var lite trist, men annars var det en underhållande film.

fy vilken tråkig och onödig film. Dåligt skådespel, dålig story och jag får verkligen ingen lust att se den igen. Leos värsta roll

Riktigt bra film! Älskar Hanks :P

Väldigt... annorlunda film.
Alltså det kändes så otroligt skum.
Den där ön och deras knark, hur galna alla blir.
Lite flugornas herre.

En film där man kan imponeras av Leonardo DiCaprio. Underbara miljöer och en intressant story.

Filmen var rätt okej men helt galen och otrovärdig.
Även om man förstår innebördet med att man kan tappa sinnet när man är borta från det verkliga livet så finns det liknande och BÄTTRE filmer än detta. Okej film men inte en av dem bästa.