Steget efter

Filmen är så stereotypt svensk den bara går att bli. Man kan ju börja med att det är en kriminalare, vilket svensk film tydligen har en väldig förkärlek till. Sedan att det är något som är av lägre kalibrèr var inte oväntat. Lasgård kan inte mäta sig mot Haber i rollen som klippsk kriminalare och som tidigare nämt så är rollerna patetiskt dåligt utsatt, speciellt mördaren. Sedan kommer vi till filmen absolut sämsta beståndsdel, hur dem hanterar kameran. Hela "fokus" idèn är onödig och skapar inte något syfte, det är absolut inte snyggt. Även så är bildspråket makalöst knapert och hela filmen faller platt. Svensk film får ta sig i kragen med alla dessa kriminalare, för detta är inte bra.

Jag håller fullkomligt med Manda. Men jag vill tillägga att filmen var jobbig att se p.g.a. det sätt de filmat och satt fokus. Plus konstruerade kameravinklar och en massa snabba klipp, Wallanders minnesbilder, där man inte hann uppfatta vad som visades. Och SonyEricssons S700i
exponerades flitigt. Har aldrig varit med om någon som tagit så lång tid på sig att läsa info om vem som ringer som Wallander i den här filmen.

Den bästa wallander filmen enligt mig."Det gör ont att älska någon man inte kan få"

Väldigt spännande thriller i sann Wallanderanda. Rolf Lassgård är verkligen the one and only Kurt Wallander, han spelar trovärdigt och gör extra bra ifrån sig i denna film när hans gode kollega Svedberg mördas och han upptäcker att han inte alls kände honom så bra. Till skillnad från Krister Henriksson gör verkligen Rolf Lassgård ifrån sig, Lassgårds repliker låter trovärdiga och han spelar mycket bra. Gustaf Hammarsten är otäck som Åke Larstam, speciellt i slutscenen. Jag tycker dock inte att dansken Peter Gantzler har i filmen att göra. Hans roll som polisen H.C. sabbar dramatiken och drar ner på tempot. Synd att hans figur togs med i filmen. Manuset och handlingen är spännande, och Lassgård är högklassig som Kurt Wallander. Extra plus: Scenen då Lassgård jagar mördaren från Svedbergs lägenhet är något bara Lassgård kan göra. Krister Henriksson hade aldrig klarat av den scenen!

En Wallander jag hellre minns än andra.
I mina ögon har man flitigt byggt upp ett gripande foto och en spännande story.
Det tar en del på nerverna att jag tidigare endast sett filmerna med andra skådepelarna.
Har svårt för roll-byten i serier, men jag överlever.

En väl arbetad del i Wallander-arkivet enligt mig.
Jag törs dela ut en svag trea.

Tyckte filmen var spännande även om den var en aning förutsägbar fast det är ju alla wallanderfilmer, Liksom man vet ju att wallander alltid klarar sig och överlag bra skådespelare även om vissa var dåliga. Den har inte så stora likheter med boken men strunt samma

Sevärd även om intrigen är minst sagt långsökt så har den ett underhållningsvärde och ett djup

En förhållandevis underhållande svensk film. Lite förutsägbart kanske och inte alltför orginellt, men tycker att Lassgård är ganska bra som Wallander!

Den enda Beck-filmen som är spännande rakt igenom, utan att tappa greppet om tittaren.
Den är riktigt bra, om än ganska rå för att vara en svensk film.

sådär wallanderfilm..:(