Stadens ljus

City Lights är en hyfsat kul stumfilm, även om jag upptäckte att det tog en stund att komma i rätt stämning och verkligen uppskatta den. I början av filmen fnissade jag väl lite här och var, för att någonstans i mitten fastna för skämten och skratta högt ett antal gånger. Den där boxningsscenen som flera har nämnt tidigare fann jag dock inte särskilt roande.

Trots att City Lights är en underhållande film kan jag inte låta bli att störa mig en aning på den obearbetade storyn. Den smått inkonsekventa berättelsen tycks bestå av ett antal lustiga scener utan något tydligt samband snarare än en genomtänkt plot. Det hela blir farsartat, och det är det väl inget fel på i sig, men jag hade trots allt fått intrycket att denna film skulle ha en aningen striktare prägel.

Tycker att detta är en mycket bra film, kanske den bästa av Chaplin. De flesta scenerna känns väldigt genomtänkta och jag skrattade vid flera tillfällen. Chaplin är verkligen en mästare på att få fram det roliga i dråpliga situationer.
När man tänker på att filmen har över 80 år på nacken inser man att Chaplin var långt före sin tid när det gäller humor.

City Lights är en hyfsat kul stumfilm, även om jag upptäckte att det tog en stund att komma i rätt stämning och verkligen uppskatta den. I början av filmen fnissade jag väl lite här och var, för att någonstans i mitten fastna för skämten och skratta högt ett antal gånger. Den där boxningsscenen som flera har nämnt tidigare fann jag dock inte särskilt roande.

Trots att City Lights är en underhållande film kan jag inte låta bli att störa mig en aning på den obearbetade storyn. Den smått inkonsekventa berättelsen tycks bestå av ett antal lustiga scener utan något tydligt samband snarare än en genomtänkt plot. Det hela blir farsartat, och det är det väl inget fel på i sig, men jag hade trots allt fått intrycket att denna film skulle ha en aningen striktare prägel.

En 3+ som film & i sin egen genre.

Tagline: -

Filmen låg vid titten 20080407 på 83/250 plats på IMDb Top 250, vilket jag tycker känns överdrivet högt upp.
En film som tillsammans med Moderna Tider (också Chaplins) är bland de bättre av hans verk. Diktatorn är mer intressant ur politisk-kritiskt perspektiv, medan dessa två är bra som mer rena komedier - detta enligt mej - en icke Chaplin-kännare (!).
Jag tycker hela idén kring den omsider nyktra/onyktra miljonären är riktigt kul. Sen anser jag boxningsscenen närmare slutet vara genialt genomförd - riktigt bra! Men i övrigt är skämten relativt få, även om filmen är genomtänkt så in i Norden, som vissa kunnare hävdar. Håller annars med det Goliatbagge skriver i främst första halvan av sin kommentar + den roliga metaforen om otecknad Kalle Anka.
Ser fram emot att se fler Chaplinfilmer för att förstå honom och hans pantomim mer. Läs Trivian här nedan för att få större förståelse för filmen - viktigt!!
Personligen tycker jag det är synd att Chaplin ibland var en ren perfektionist så till den milda grad att han t ex tog bort den "för perfekta" scenen med träbiten i gatugallret utanför skyltfönstret. Denna hade gjort filmen bättre.
Filmen hamnar nog inte i DVD-samlingen, då det för en Chaplin-amatör som mej räcker att se den typ nån gång sådär.

Trivia: Charles Chaplin's first film made during the sound era. He faced extreme pressure to make the film as a talkie, but such was his popularity and power in Hollywood that he was able to complete and release the film as a silent (albeit with recorded music) at a time when the rest of the American motion picture industry had converted to sound. / Orson Welles said that this was his favorite movie of all time. / Charles Chaplin re-shot the scene in which the Little Tramp buys a flower from the blind flower-girl 342 times, as he could not find a satisfactory way of showing that the blind flower-girl thought that the mute tramp was wealthy. / In terms of years, this film was Charles Chaplin's longest undertaking. It was in production from 31 December 1927 - 22 January 1931, over three years. It shot for only 180 days, though. / At the beginning of the film, a town official and a woman dedicating the statue can be heard uttering nondescript words by way of a paper reed mouth instrument. The sounds were made by Charles Chaplin and this was the first time that his voice was heard on film. / When the film opened on 31 January 1931, Albert Einstein joined Chaplin at the theater. When the film opened in England, George Bernard Shaw joined him. / In 2007, the American Film Institute ranked this as the #11 Greatest Movie of All Time.

Varje gång den rike gubben nyktrar till tänker jag "Häll i honom lite sprit, så han blir sådär hjälpsam emot Chaplin" ;)

En klassiker som man kall se hur många gånger som helst. Chaplin's bästa film i mitt tycke är ett mästerverk med en underbar slutscen. Ett utav dem större mästerverken i film historia.

Det här är en utav Chaplins uppsjö med filmer och den påminner en hel del om hans senare Moderna tider, fast med aningen mindre fysisk humor och lite mer story. Småcharmigt, men bjuder inte på så många skratt som man kan önska och har man sett en Chaplinfilm anser jag att man har sett alla. Skämten är otroligt förutsägbara, men om man gillar otecknad Kalle Anka är det givetvis bra.

Jag blev faktiskt lite besviken på denna rulle.
Innan jag såg den så hade jag alltid hört att den var en av de roligaste filmer som någonsin hade gjorts. Fast nu när jag har sett den, så kan jag meddela att den bara var en medelrolig film med några få höjdarscener, till exempel boxnigscenen.