12 edsvurna män

Vet inte hur många gånger jag har beklagat mig över hur dåliga gamla svartvita filmer är. Över hur värdelösa skådespelarna är och hur tramsiga de brukar vara. Äntligen fick jag fel! Det här är en underbar film på alla sätt. Det är trovärdigt, roligt, välspelat och det blir aldrig långsamt trots att i princip hela filmen utspelar sig i ett litet rum. En riktig pärla! Utan tvekan den bästa 1950-talsfilmen jag sett.

En finurligt upplagd film där nästan hela filmen utspelar sig rakt av i ett och samma rum. Där får vi följa en jury som ska enas över sitt utslag efter en rättegång. Det är genialist upplagt med att vi inte får följa rättegången, utan att allt uppdagas när de 12 arga männen diskuterar i juryrummet.

Filmens styrka är skådepselarprestationerna som rakt igenom är utmärkta. Det är starkt gjort att kunna ha sådan inlevelse trots att allt utspelas i samma rum.

Den stora bristen i filmen är tyvärr dock handlingen. Det är en ganska banal historia, och hur händelserna artar sig i juryrummet är dessvärre helt tillrättalagda. Det är ganska lätt att förutse nästa drag i historien. Skaparna av filmen har väl försökt att vara lite smarta, men det blir tyvärr lite för löjligt emellanåt. Det är väldigt synd för det här är annars en filmidé helt i min smak. Jag kan tyvärr inte sätta ett högre bytyg än en 3-a.

12 edsvurna män har fullständigt fängslat mig. Med mycket skickliga skådespelare och en oerhört spännande, och på det stora hela upplyftande, story är jag alldeles tagen. Jag uppskattar dessutom konceptet att låta hela filmen utspela sig i ett rum under några ödesdigra timmar. Det är oerhört gripande att följa de hetlevrade diskussionerna, och bevittna hur jurymedlemmarna slits mellan övertygelse och tvivel. Att inte inkludera rättegången är, som andra tidigare sagt, alldeles lysande. Poängen är inte huruvida pojken begick mordet eller inte, utan snarare vikten av att vara fullständigt övertygad om någons skuld innan man bestraffar individen i fråga. Detta är en oförglömlig och mycket inspirerande film.

Helt otroligt bra film, särskilt med tanke på att den är skitgammal svartvit och bara innehåller ett litet antal skådespelare och mestadels av filmen utspelas på bara en plats.

Unik, spännande och den upphör aldrig att förvåna en.

En av de absolut bästa filmer som jag någonsin har sett. Genial dialog. Fantastiska skådespelare.

Filmens ide kommer ursprungligen från att henry fonda blev mycket imponerad av en tv pjäs från 1954.
Han insåg hur mycket karaktärerna i tv pjäsen var likasinnade till hans vilja att medverka i film.
Det blev sedermera en film vars handlingen utspelar sig i någon form av rättssal där 12 jurymedlemmar närvarar.
Till en början förstod jag mig inte riktigt på filmens storhet men allt eftersom filmen pågick så kulminerade handlingen till någonting mycket stort.
Filmen kanske inte är så spännande men det är intressant att intensiteten är på topp och hur pass realistiskt berättad filmen är.
Alla jury medlemmarna är eniga om straffet men jury medlem nummer åtta besitter en förmåga att övertyga andra att den misstänkta gärningsmannen i grund och botten faktiskt kan vara oskyldig.
Jag vet inte hur jag ska formulera i ord hur pass storslagen den här filmen är från henry fondas genialiska berättelser till den mest osympatiska jurymedlemmen lyckas filmen skildra någonting som fortfarande kunde vara lika aktuellt idag.

En solklar femma.

Och jag som trodde att alla gamla svartvita filmer var överskattade, tråkiga och inte det minsta underhållande. Men jag hade tydligen helt fel! 12 angry men är en helt underbar film som bör ses av alla! Den lyckas att intressera mig under hela filmen trots att den utspelar sig i ett och samma rum. Det här är film när det är som bäst.
En klockren 5a både som film och i sin egen genre.

En riktig klassiker i mina ögon.
Samt klart mer än vad jag väntat mig.
En film som har enkelt foto och simpelt gjord.
Dock så har den riktigt härlig stämning rakt igenom och spänningen finns ständigt där.

En solklar rulle, bland det bästa jag sett från en så lång tid tillbaka.

En film som förblir ihågkommen, klar trea.

Väldigt välarbetat manus. Dialogerna är såpass välgjorda att hela filmen kan utspela sig i ett enda rum utan att bli tråkig, utan tvärt om spännande och intressant. Dessvärre tycker jag inte filmen är så fantastisk i sin enkelhet att jag tänker ge toppbetyg. Det är en bra film, men jag har svårt att se varför filmen är så fruktansvärt populär.

12 edsvurna män har fullständigt fängslat mig. Med mycket skickliga skådespelare och en oerhört spännande, och på det stora hela upplyftande, story är jag alldeles tagen. Jag uppskattar dessutom konceptet att låta hela filmen utspela sig i ett rum under några ödesdigra timmar. Det är oerhört gripande att följa de hetlevrade diskussionerna, och bevittna hur jurymedlemmarna slits mellan övertygelse och tvivel. Att inte inkludera rättegången är, som andra tidigare sagt, alldeles lysande. Poängen är inte huruvida pojken begick mordet eller inte, utan snarare vikten av att vara fullständigt övertygad om någons skuld innan man bestraffar individen i fråga. Detta är en oförglömlig och mycket inspirerande film.