Afrikas drottning

Efter mycket väntan har jag äntligen fått se Afrikas drottning, och jag är mycket nöjd. Otroligt snyggt foto, kärlek, humor, spänning och en makalös vändning på slutet - tyvärr var den lite väl flummig. Historien har berättats många gånger förr, men detta är en av de bättre versioner jag har sett. Katharine Hepburn och Humphrey Bogart gör ett av filmhistoriens bästa kärlekspar och är mycket söta tillsammans. Det sägs att många har problem med äldre filmer eftersom skådespelet skiljer sig markant från nutida skådespelare. Och det stämmer, men det man måste komma ihåg är att den här filmen spelades in på 50 - talet - det var så här man gjorde film, med yviga teatraliska gester och ett soundtrack som fick även vardagliga händelser att te sig mycket dramatiska. Min favoritscen här är utan tvekan när Rose Sayer ser Charlie Allnutt ta fram en flaska gin - musiken mörknar och stegrar sig och hon stirrar på ginflaskan i fasa. För en respektabel dam under tidigt 1900-tal var gin ett gift - något som en väluppfostrad flicka absolut inte fick röra. Mycket underhållande och charmigt att se dessa kulturskillnader illustreras på film. Afrikas drottning är helt klart en bra film som jag rekommenderar starkt.
"One thing in the world I hate: leeches. Filthy little devils."

Gillade historien, den var lite charmig och lika så karaktärerna. Specialeffekterna var däremot botten med t.ex. grönt ljus i håren, nästan som om dem skulle ha använt green screen vilket jag inte finner troligt innan datorredigeringens tider.

Två vinddrivna existenser åker ångfartyg nedför en vild flod någonstans i Afrika. Katherine Hepburn, som snipig missionär och Humphrey Bogart som butter whiskeypimplande ångfartygskapten. Regissören är John Huston. Scenerna underbara.

En ointressant, jobbig och usel film, helt enkelt. Fanns inget som helst roligt med att se denna film, skulle isåfall vara att den fått så mycket uppmärksamhet för att vara en så bra film, men nej det var den inte alls.

Hepbrun och Bogart matchar varandra perfekt i en klassiker med ett mycket sällsynt underhållningsvärde. Att filmen spelades in på plats i Afrika är en utav många faktorer som bidrar till att filmen bara flyger förbi och känns som en minut. Verkligen värd att se.

En 2 som film, men en 2+ i sin egen genre.

Tagline: The greatest adventure a man ever lived... with a woman!

Denna film ligger vid titten (okt 2006) på 174 plats på IMDb Top 250 *, vilket jag inte kan hålla med om är en rättvis placering - borde inte ens vara med på denna lista.
Jag känner mej dum för jag förstår inte storheten med denna film. Visst är det en lagom underhållande matinéfilm, men något lysande som t ex skådespeleri finner jag inte. Härliga exotiska djungelmiljöer ** som dock även inbjuder till tankar om livsfara och överlevnad.
Denna film kan ses om då den trots allt når upp till godkänt och är bitvis lite spännande. Bör väl också ses om för att ett 100%-igt rättvist betyg ska kunna ges. Men en sak är säker: den hamnar inte i DVD-samlingen.

Trivia: Sources claimed that everyone in the cast and crew got sick - except for Humphrey Bogart and John Huston, which they attributed to the fact that they basically lived on imported Scotch. Bogart later said, "All I ate was baked beans, canned asparagus and Scotch whiskey. Whenever a fly bit Huston or me, it dropped dead." / ** The scenes in the reed-filled riverbank were filmed in Dalyan, Turkey. / * In 2007, the American Film Institute ranked this as the #65 Greatest Movie of All Time.

Det här är en småmysig klassiker och framför allt gillar jag miljöerna i filmen. På något sätt är det härligt att se Humphrey Bogart och Katharine Hepburn puttra fram i en skruttig båt på en afrikansk flod. I övrigt saknar den finess och bjuder knappast på några överraskningar - Bogart är sig lik. Dessutom gör det fåniga och mäkta fantasilösa slutet att betyget halkar ner på en svag trea.

Efter mycket väntan har jag äntligen fått se Afrikas drottning, och jag är mycket nöjd. Otroligt snyggt foto, kärlek, humor, spänning och en makalös vändning på slutet - tyvärr var den lite väl flummig. Historien har berättats många gånger förr, men detta är en av de bättre versioner jag har sett. Katharine Hepburn och Humphrey Bogart gör ett av filmhistoriens bästa kärlekspar och är mycket söta tillsammans. Det sägs att många har problem med äldre filmer eftersom skådespelet skiljer sig markant från nutida skådespelare. Och det stämmer, men det man måste komma ihåg är att den här filmen spelades in på 50 - talet - det var så här man gjorde film, med yviga teatraliska gester och ett soundtrack som fick även vardagliga händelser att te sig mycket dramatiska. Min favoritscen här är utan tvekan när Rose Sayer ser Charlie Allnutt ta fram en flaska gin - musiken mörknar och stegrar sig och hon stirrar på ginflaskan i fasa. För en respektabel dam under tidigt 1900-tal var gin ett gift - något som en väluppfostrad flicka absolut inte fick röra. Mycket underhållande och charmigt att se dessa kulturskillnader illustreras på film. Afrikas drottning är helt klart en bra film som jag rekommenderar starkt.
"One thing in the world I hate: leeches. Filthy little devils."