Handling:
År 1913 står världen på tröskeln till första världskriget. I Zanzibar slår sig de två äventyrarna Oldsmith och Flynn samman för att jaga elefant och smuggla elfenben. Den ene är en brittisk gentleman. Den andre en ständigt stupfull amerikan. Allt längre tränger de in i fiendeland och får skjutglada tyskar, upproriska infödingar och hungriga krokodiler på halsen.
När så kriget bryter ut går de med i kampen mot tyskarna. Deras uppdrag är att placera en tidsinställd bomb på den enorma slagkryssaren Blücher. Problemet är att den tyska befälhavaren just kidnappat Flynns vackra dotter. Och vad värre är – hon hålls fången ombord på det sprängklara fartyget. Nedräkningen börjar och klockan rusar mot noll...
| Fakta: | |||
|---|---|---|---|
| År: | 1976 | ||
| Regissör: | Peter R. Hunt | ||
| Originaltitel: | Shout at the Devil | ||
| Ursprungsland: | Storbritannien | ||
| Längd: | 01:55 | Ingår i tema: |
Första Världskriget |
| Mer fakta: | |||
|---|---|---|---|
| Filmpunkten-id: | 3344 | ||
| Filmen är i färg | |||
| Redigera info på denna sida | |||
| Länk till IMDB | |||
| Uppföljare och/eller remakes: |
|---|
Filmpunkten är en av Sveriges största filmsajter med över
© 2002-2023.
Senaste recensionerna
Hilts
gav betyget:
En för det mesta tråkig och tramsig film. Skådespeleriet är inte heller speciellt bra. Lee Marvin var väl kanske ganska hyfsad, men som helhet så är filmen helt klart dålig.
Sophie
gav betyget:
Det tar emot, men jag kan inte godkänna detta som filmunderhållning. Jag har inte läst boken filmen bygger på, men det känns utan tvekan som att man har anpassat historien för att klämma ihop det hela till en tvåtimmarsrulle, vilket ger ett slarvigt, underligt och irriterande hetsigt intryck. Den börjar snabbt och fortsätter snabbt. Det är också fascinerande att se hur snabbt Sebastian Oldsmith förvandlas från en försigkommen rikemansgosse till en hårdhudad äventyrare.
De sista äventyrarna är ofta riktigt otäck, men lyckas ändå förmedla både charm och humor. Dock känns det rätt fånigt att försöka hetta till filmen genom en krystad romans mellan Sebastian och Rosa. Detta gillar inte pappa Flynn, och konflikten utvecklar sig till ett av de fånigaste filmslagsmål jag någonsin har sett. Men detta är ju en sjuttiotalare - det skulle komma att dröja innan skådespel, filmmusik och manus fick en välbehövd ansiktslyftning. Mot mitten spårar filmen verkligen ur, och blir ohyggligt tråkig. Utan att avslöja för mycket vill jag tillägga att man har ansträngt sig överdrivet mycket för att framställa fienden som grym och omänsklig - detta genom att låta dem göra idiotiska saker bara på pin kiv. Se filmen så förstår ni vad jag menar. Den är så nära en tvåa, men ändå inte. Det blir tyvärr inte mer än en etta för den här filmen.
"How could you hit him like that?"
"What's the matter? He's not pregnant too, is he?"