Trainspotting

Choose life! den som påstår att filmen är för droger har inte sett den. Med ett perfekt soundtrack skildras den unge Rentons liv med och utan droger. En film om att göra val, om att välja livet. Eller inte. väldigt välfilmad, vissa surrealistiska vinklar och scener försöker skildra på film det helvete man går igenom när man ska lägga av med heroin. Filmen är ett mästerverk på ren skotska med en svart humor som inte heller går av för hackor.

Det här är en riktigt bra film och en äkta klassiker för minst sagt alla 80-talister. Ewan McGregor gör en superb roll som den lite frånvarande Renton, hög som ett hus och inte en enda dröm inom räckhåll. Musikmässigt är den underbar, speciellt när Born slippy spelas och gänget springer, den klassiska scenen. En rolig och dekadent film med många humoristiska och tragikomiska scener. En säker favorit i mitt hjärta.

Denna film är ett måste.
Har du inte sett den är du ingenting.

Lev, lär och gör inte som det här gänget!

Notera de skitsnygga byxorna som passar in på deras ben. Ja, jag är avundsjuk!

Första halvan av filmen ligger på en 1:a. Den är bara äcklig att se på. Andra halvan blir lite bättre, men totalt sett kan detta inte bli mer än en 2:a.

Jag vet inte hur jag med ord ska beskriva hur bra Trainspotting är.
För att citera Renton själv (när han talar om sina pundarpolare);
"reminds me so much of myself". För det är just vad den här filmen gör.
Alla som någon gång har haft någon form av missbruk, det behöver inte vara narkotika; det kan vara alkohol, spel, sex, shopping eller nästan vad som helst, vet precis vad Renton och hans vänner går igenom när "en i gänget bestämmer sig för att sluta".
Om man bara umgås med pundare, hur går det då om man själv vill bli nykter? Hur klarar man en svår heroinavtändning när ens vänner ligger berusade och välmående bredvid?
Det är det den här fllmen försöker visa. Själva abstinensen man får när man slutar är jobbig, men den är ingenting mot det man ska gå igenom efteråt. När man nykter ska tillbaka till sitt gamla umgänge.

Den som säger att filmen är för droger har inte sett den.
Den som säger att filmen propagerar mot droger har inte heller sett den.
Filmer visar bara VERKLIGHETEN.
Om drogers baksidor, men också om hur skönt ett rus faktiskt kan vara.
Alla karaktärer är underbara och noga igenomtänkta.
Vi har "Sick boy", en självsäker dryg pundare med ett egentligt bräckligt inre.
Vi har "Spud", som ger ordet "förvirrad" ett ansikte. Frukostscenen med Spud samt Spuds arbetsintervju där han tagit lite väl mycket amfetamin och gör bort sig, är bara dessa värda pengarna dvd:n kostar.
Vi har "Begbie", killen som stoltserar med att han minsann aldrig skulle "hålla på med sådan skit" som narkotika, men ändå omedvetet har ett annat missbruk; som Renton säger, "he did people instead". Kortare stubin går inte att ha och hans bravader genom filmen är väldigt underhållande.
Vi har "Tommy", en helyllekille med flickvän som inte missbrukar och lever "perfekt" ända tills det börjar gå dåligt med flickvännen.
Scenen där han säger att han "vill prova", och "jag är en vuxen man, jag kan få tag i det själv", och den besvikna blicken han får av Rent, är fullständigt obetalbar. Jag grät nästan när jag såg den.
Allra värst är dock scenen med babyn (ni som sett den vet vad jag menar), ångesten efter att ha sett den scenen kryper som myror i hela kroppen.
Och så till sist, har vi huvudkaraktären "Renton".
En kille med många drömmar men inte en enda inom räckhåll.
Heroinavtändningen han går igenom är så realistisk (för oss som sett en sådan) att jag får rysningar.

Jag har vänner som lever som Renton. Kanske kommer jag inte ha det så länge till.
Ruset kan vara underbart, men ställer till så enormt mycket i slutändan, vilket man kan se i den här filmen. Ibland (alldeles för ofta) slutar det i döden.
Men ändå är detta ingen propagandafilm, som jag faktiskt tycker "Requiem for a dream" är. Det är inget "aja baja" eller lögner om haschpsykoser osv.
Filmen visar sanningen.

"Gatorna svämmade över av droger, och vi tog dem alla. Vi hade injicerat vitamin C om det bara varit olagligt!"

För övrigt är Kelly så extremt snygg och duktig skådis att hon borde fått en Oscar, vilket också McGregor borde fått. Att gestalta en heroinist kräver väldigt mycket av en skådis, men McGregor gör det helt felfritt.
Filmen har även en väldigt skön skotsk humor.
Sedan ska vi såklart inte glömma det fantastiska soundtracket med bla Lou Reed och Iggy Pop.
Detta är min älsklingsfilm, alla kategorier, och jag tröttnar aldrig på den.
Den handlar om att välja livet, eller inte. Choose life.
Choose Trainspotting.

Jag gillar filmen och hade gett den ett högre betyg om den inte varit allt för långdragen.

Bra film,med ett bra budskap som visar knarkets hemskheter. Ingen film jag skulle köpa eller se om dock.

Riktigt bra Drama/Komedi.
McGregor är hur bra som helst som missbrukaren Renton.
Måste dock säga att toalettscenen är bland det vidrigaste jag sett!

Bra film om knarkets baksidor

Jag är förmodligen inte den enda som var tvungen att se filmen flera gånger för att analysera minsta lilla scen och dialog. Jag rekommenderar (för den som inte redan sett den) alla att se directors cut verisonen för mer förståelse.
För övrigt en utav mina favoritfilmen, en riktig brain-teaser.