Handling:
Efter att ha tagit en paus från hundmatsreklamen följer filmaren Marty sin favoritgrupp på deras senaste USA-turné, Spinal Tap, världens mest högljudda band. De avslöjar hemligheten bakom sin framgång: Förstärkare där volymen går till 11 istället för 10. På frågan om det är någon egentlig skillnad: Tja, det är ju 1 mer, eller hur? Dessvärre tycks bandet ha tappat lika många fans som hjärnceller. Turnén drabbas av katastrof efter katastrof. De sjunker så lågt att de till slut är förband åt en dockteater. Slutet tycks nära... eller...?
Senaste recensionerna
carlstrom
gav betyget:
Vissa delar av filmen är genialiskt roliga. Men som helhet blir det för enformigt för min smak och dessutom är jag inte den allra största entusiasten av genrens musik, även om det finns guldkorn där med. En stark tvåa.
sh0rty
gav betyget:
Jag förstår inte hur man kan gilla denna filmen. Visst, några roliga snuttar kanske men i det stora hela? Ångestframkallande.
(och ja, jag gillar hårdrock)
davo
gav betyget:
Väldigt roligt film, skrattar hela tiden. Väldigt häftigt att kunna göra den här filmen vid den tiden den är gjord.
gary thorstenson
gav betyget:
Under bar film med kultstatus. Spinal tap har vuxit från att bara vara en film till att bli ett helt begrepp. Jag kan däremot tänka mig att filmen är en smula intern, och att men nog ska uppskatta hårdrock för att kunna älska filmen fullt ut. Men det gör jag.
BeckyLou
gav betyget:
Den absolut bästa komedin som gjorts. Varenda scen är helt genialisk och alla skadespelare är sa roliga! Favoritscenerna är för manga för att nämna men varenda gang Stonehenge-scenen kommer grater jag nästan av skratt.
Det är sa här komedier ska vara, detta är en komedi med hjärta ocksa vilket gör att den stannar kvar hos en.
Mästerverk. Synd bara att betyggssättningen inte gar upp till elva...:)
aud
gav betyget:
jag förstår vad de vill göra med filmen, och det fungerar till en början. Men man blir mer och mer uttråkad av denna film som bara blir tjatig efter ett tag.
manne747
gav betyget:
Humorn i filmen håller inte nån högre klass men den ironiska bilden av hårdrocken är underbart underhållande när den lyckas. Det gör den tyvärr inte rikigt här på samma sätt som i liknande men bättre Bad News. Värd sina två timmar i alla fall.