Semestersabotören

En riktigt rolig gammal film nästan helt utan konversationer. Den liknar mycket en stumfilm i upplägget. Vi får följa en herre som åker på semester i en liten fin badort, och genast blir det en massa missöden han råkar ut för. En genialisk liten film som går att titta på med jämna mellanrum.

En -3 som film & i sin egen genre.

Tagline: It's laugh-vacation time as Jacques Tati romps through the most gloriously mad lark ever to tickle the ribs of young and old alike!

En film som jag hade hoppats än mer på trots de höga förväntningarna. Filmen har ju trots allt legat på IMDb Top 250 och räknas till de odödliga klassikerna.
Denna film ska vara kul, varför jag börjar med det viktigaste vilket torde vara det roliga, men dagens (oftast ironiska?) humor kan inte jämföra sej med gårdagens slapstick. Tyvärr anser jag mer än hälften av skämten bli löjeväckande barnsliga och jag tänker flera gånger: "Är detta Bolibompa?" Missförstå mej ej! Visst är filmen kul och den var säkert jättekul, på detta media just, DÅ när den kom. Nu så är den mest smårolig. Även om Tati säkerligen förberett sina tokiga detaljrika scener minutiöst, vilket i sej är skickligt i allra högsta grad.
Det bästa som filmen vinner på är dess foto. Lika viktigt som Tati förberedde sina ibland rätt långa scener och övade in dem, lika viktigt har han ansett fotot vara. Här pratar vi noggrannhet och precision, en genomtänkt komposition av sällan skådat slag - och visst blir det snyggt. Jag njuter.
Men det faktum att jag njuter mer av fotot än humorn vet jag inte om jag ska ta negativt eller positivt. Jag tar det dock som ett litet misslyckande, då jag alltid fått för mej att humorn är Tatis främsta arbetsredskap, och inte det filmtekniska, särskilt som de inte samsynkar på ett nämnvärt sätt.
Filmens musik (temat/soundtracket ihop) är riktigt skönt jazzinspirerat (4 av 5 i betyg i sej).
Njaej, filmen hamnar till slut inte i DVD-samlingen då jag inte vill äga den. Men jag kan dock gärna tänka mej att se om den. Den har ju fina och somriga kuststadsmiljöer med härliga stränder att njuta av och drömma sej bort till.

PS. Var det fler än jag som la märke till att ett äldre par, också de gästande, pratade svenska några få gånger? Kul iaf isf, då det annars bara pratades engelska, tyska och så klart franska de få gånger som det sas något (!).

Trivia: In English version, Christopher Lee dubbed the entire film (konstigt, men coolt på samma gång då han måste gjort både manliga och kvinnliga rösterna från flera olika språk).

Bitvis briljant komedi, men som tyvärr tenderar till att bli lite väl händelselös. Men det är som vanligt underhållande som sig bör när Tati gör film.

Älskar verkligen den här filmen, man gapskrattar kanske inte men ett väldigt stort leende sitter kvar hela filmen igenom! Allt är så uttänkt och detaljerat och den återkomande musiken är störtskön. Hans sätt att filma, som en betraktare är lite ovanligt men passar väldigt bra.

Tatis bästa film är ganska rolig och fyndig.

Tati bjuder på fina detaljer i sina humoristiska inslag. Absolut bäst är det när han i två minuter är ensam i ett rum och ställer till det på ett subtilt sätt. Men i sin helhet är "Fest i byn" bättre.