Persona

Välagerat från alla håll. Filmen håller hög klass och är väldigt fängslande. Väldigt eget och snyggt foto. Som vanligt väldigt Bergman tung och det är inte lätt tittat. Bibi Anderssons karaktär i filmen är ruskigt intressant och hon gör ett mangefikt porträtt av den förvirrande sjuksystern Alma. Stark fyra.

(Känns lite som Moodysson hämtat insperation här ifrån). Överväger till femma, ska se om den..

Vet inte riktigt vad jag ska säga. En extremt märklig film som jag har svårt att förstå. Skådespelaren är på det stora hela mycket bra. Fotot är också mycket bra, bidrar till en intensiv spänning. Musiken gillade jag dock inte, lite för pampig, nästan irriterande. Framförallt var filmen lite för svårbegriplig för min smak! Vissa stunder tyckte jag väldigt mycket om den, några av scenerna är verkligen mästerliga på att skapa en speciell stämning och känsla, men sedan är det också många stunder som jag sitter som ett frågetecken och inte alls ser det mästerliga i filmen! Stundtals är filmen också riktigt seg, trots att den inte är speciellt lång.

En 4 som film, i sin egen genre & som underhållning.

Rent objektivt sett alltså, för en gångs skull. Därför att denna film är så pass genomtänkt och därför bra, att den inte förtjänar nåt lägre betyg.
Skulle jag däremot tänka subjektivt så vill jag inte köpa filmen till min samling och se om flera gånger - störst anledning är att man nog som icke skådespelare eller ovan tittare kan uppfatta den lite seg, dess i dagens mått mätt korta längd till trots. Då landar filmen på en 3.
Annars stundtals bra foto, men framförallt två intressanta person(a)porträtt med en dialog som bara blir mer intressant ju längre man tittar, och förstår underförstått. Riktigt snygg tvist dessutom. Läs dock ej för guds skull vad filmen handlar om innan Du ser den!

Var ganska underhållande, men det händer i princip ingenting under filmen. Fast jag tyckte att mystiken var bra.

Men när det ibland kommer scener som inte har ett dugg med filmen i övrigt att göra blir det bara löjligt. Så uppenbart att det är gjort för verka "djupt", men det blir bara irriterande. Det är även sånt som en massa människor gör sig märkvärdiga över (i tron att de ska verka väldigt intelligenta).

Nja, det blir en 3:a för att filmen stundtals var spännande.

Det här en Bergmanfilm som i sin form är enkel, men vars innehåll som vanligt är komplext och mångbottnat. Han dyker ner i mänsklig psykologi kring personligheten och jag är intellektuellt borta efter några minuter. Jag finner dock den här filmen mer tilltalande än både Det sjunde inseglet och Smultronstället - kanske på grund av sitt speciella genomförande. Känns dessutom modig för att vara från 1966 med sina sexuella undertoner. Blir faktiskt ett godkänt i betyg.

Vet inte riktigt vad jag ska säga. En extremt märklig film som jag har svårt att förstå. Skådespelaren är på det stora hela mycket bra. Fotot är också mycket bra, bidrar till en intensiv spänning. Musiken gillade jag dock inte, lite för pampig, nästan irriterande. Framförallt var filmen lite för svårbegriplig för min smak! Vissa stunder tyckte jag väldigt mycket om den, några av scenerna är verkligen mästerliga på att skapa en speciell stämning och känsla, men sedan är det också många stunder som jag sitter som ett frågetecken och inte alls ser det mästerliga i filmen! Stundtals är filmen också riktigt seg, trots att den inte är speciellt lång.

Enormt tät, kuslig och fascinerande film. Man sitter som klistrad, och tankarna surrar hela tiden: vad handlar den om - egentligen? Snudd på rysare ibland.

En mycket intressant och fascinerande Bergman.
Den är visserligen lite komplicerad då och då, men det är bara bra att man får tänka till lite.
Skådespeleriet är felfritt. Bibi Andersson är fantastskt bra som Alma.

Denna film går in i psyket på en gång, Man måste lära känna karäktärerna och försöka förstå dom som en slags psykolog. Jag gillar filmen enormt. Fotot och den ruggiga musiken höjer filmen också. man väntar på att någonting ska händal. ett mästerverk.