Handling:
Den legendariske porrstjärnan Milos har dragit sig tillbaka från industrin och kämpar för att försörja sin fru och deras son. Men när det förflutna knackar på dörren och Milos erbjuds en stor summa pengar för att delta i en experimentell konstfilm på beställning av en förmögen privatklient, kan han inte motstå frestelsen. Projektet leder honom in i den mörkaste av världar och han inser snabbt sitt misstag. Men att backa ur är inte ett alternativ …
Varning för gränsöverskridande och extremt starka scener!
Senaste recensionerna
wildpalm
gav betyget:
En vän till mig nämnde att det hade kommit en film från Serbien som jämfördes med Pasolinis Salo. En riktigt extrem film. Och eftersom jag älskar filmer som Martyrs, Irreversible och Requiem for a Dream så blev jag väldigt intresserad och skaffade ett ex av filmen. Filmens titel var kort och gott A Serbian Film.
Jag är aldrig någon som läser om handlingar innan och jag förstod också att en extrem film snackas det säkert mycket om på nätet och risken att få veta slutet och vitala delar av handlingen ville jag inte riskera. Så jag satte i gång filmen sent en lördags kväll. Att de närmaste två timmarna skulle inkludera mitt livs jobbigaste filmupplevelse var jag verkligen inte beredd på. Jag har väl sett det mesta liksom. TRODDE jag! Nu VET jag att jag sett det värsta.
Filmen handlar om Milos, en före detta porrskådis som lever ett lugnt och stillsamt liv tillsammans med sin fru och sin sexårige son. En vän från det förflutna erbjuder honom en möjlighet att få in en stor summa pengar genom att medverka in ett konstnärligt porrprojekt. Då familjen är i stort behov av pengarna så tackar han ja. Kravet är att han INTE får veta filmens handling. Projektet styrs av regissören Vukmir som blir överlycklig när Milos tackar ja. Milos inser ganska snart att det han medverkar i nånstans går över gränsen av vad han kan acceptera och han hoppar av. Problemet är bara att hoppa av inte är ett alternativ.
Filmens första halva bygger upp en spänning av sällan skådat slag. Allt känns så perfekt upplagt för en mer obehaglig andra halva. Men så plötsligt kommer en scen i mitten av filmen som blir den största chocken i filmhistorien. Och där påbörjas den i mina ögon mest känslomässigt jobbiga film jag sett. Sista kvarten är det värsta jag någonsin sett. Tänk dig livets djupaste avgrund och när du ligger där på botten så visar det sig att det gick att sjunka ännu djupare. Precis så gör den här filmen i slutet. Finns inget värre jag sett. En timme efter att jag sett klart den så grät jag. Effekten filmen hade på mig var unik och helt obeskrivlig. Jag ville ha en radera-knapp i minnet och bara ta bort filmen, eller i alla fall tre specifika scener.
Två veckor har passerat. Fortfarande känner jag mig ledsen och bedrövad över slutet men... Skådespelarna, manuset som helhet, scenografin, fotot, regin, produktionsvärdet och framförallt musiken gör att den ändå är värd ett högt betyg.
A Serbian Film är fruktansvärt bra men är också den mest obehagliga och hemska långfilm som jag sett. Den gick över en oförlåtlig gräns vilket gör att jag varken kan eller vill rekommendera den och jag kommer troligen aldrig klara av att se den igen. Så trots mitt betyg. Se den inte!