Winter's Bone

En makalöst bra Jennifer Lawrence är (tror jag) med i varenda scen. Detta är USA:s vita baksida med knark, våld och klaner i bakgrunden.

En välgjord, spännande och intressant film! Jennifer Lawrence är helt fenomenal! Lite besviken på slutet dock. Stark trea.

Detta är en film som heter duga!
Den skiljer sej från mängden, och för inte tankarna till sådana som produceras i Hollywood.
Jag har inte mycket ont att säga om filmen, mer än att den känns något trög.

Bra skådespelarinsatser, ingen tvekan om saken. Men handlingen är tom och långsam och utan någon glöd. Blir ganska uttråkad. Inte min typ av film iaf.

En så annorlunda amerikansk film som Winter's Bone (2010) gynnas i allra högsta grad av de okända skådespelarna i de ledande rollerna. Lawrence har Oscarnominerats i huvudrollen, såväl som John Hawkes i en biroll, vilket är välförtjänt då dessa skådespelare står för de bästa rollinsatserna.

Denna bedrövliga skildring av den amerikanska slummen och våldet och kriminaliteten som omger Ree och hennes syskon gör ett tänkvärt intryck, vilket bara görs bättre av de solkiga miljöerna. Historien berättas i själva verket via flera starka faktorer, inte minst bildspråket som här och var är hårresande mäktigt. Det fängslar mig som tittare utan att frottera sig i skändligheter som förmodligen skulle ha gett scenerna en grotesk anda. Även berättarformen är intressant, då den frånvarande fadern är så pass viktig för händelseförloppet. Historien inleds och avslutas på en snarlik symbolisk ton där det görs klart för mig som tittare att fadern i sig egentligen inte är poängen i dramat, utan den inverkan han, på gott och ont, har på sin familj. Winter's Bone handlar i själva verket i mycket hög grad om Rees försoning med minnet av fadern som falnar allt mer.

Dessa starka punkter till trots framträder ett antal brister relativt snabbt, först och främst vad gäller manuset. Jag har svårt att peka på exakt var problemet sitter, även om den extremt förtegna intrigen, som blir något frustrerande i längden, gör sitt till. Det ivriga bollandet med en mängd karaktärer vars bakgrund och relation till den kämpande familjen egentligen inte fyller någon uppenbar funktion är i grund och botten tröttsamt, särskilt eftersom de har så pass många gemensamma drag att det till och med är svårt att skilja dem åt. En till synes ändlös bunt hårdhudade typer med vassa tungor och brutala nypor kräver mycket av speltiden utan att egentligen väcka något intresse.

Jag har sett fram emot att se Winter's Bone sedan den omtalats på Stockholms filmfestival 2010 och blivit fyrfaldigt Oscarnominerad, och dessa brister till trots utgör filmen ett intressant drama som strålar via fint skådespel, påträngande bildspråk och en berättarform som målar upp en destruktivt fängslande värld såväl som en subtil dedikation till hur det viktigaste i våra liv inte består av ägodelar. Filmen är värd en titt, även om jag tvivlar på att jag kommer att orka se om den inom en snar framtid. Min trea blir något svag.

En -4 som film, i sin egen genre & som underhållning.

Tagline: -

Lite seg, vilket sänker betyget, men visst är den bra. Skönt då och då med en icke Hollywood-mallfilm. Spännande - stundtals creepy känsla, lite Lynch över det hela. Bra musik. Är något förvånad över att en så hyllad kritikerfilm som denna indie aldrig ens var upp och nosade på IMDb Top 250 (!?).
Filmen hamnar nog dock ej i filmsamlingen. Detta kan man se om en gång, men sen räcker det verkligen. Det är den sortens film.

Trivia: For her role as Ree Dolly, Jennifer Lawrence had to learn how to skin squirrels, chop wood, and fight.