Pirates of the Caribbean - I främmande farvatten

Rent bedrövligt. Om tidigare uppföljare har varit dåliga, är denna film sorglig. Inte ens Jack Sparrow är längre värd att se. Grädden på moset är att filmen är löjligt förutsägbar.

Stark 3:a. Spännande story. Hade låga förväntningar då det egentligen inte är min typ av film. Slutscenen gör antydan till ytterligare en fortsättning. Jag ska helt klart se de tidigare filmerna. Jag blev positivt överraskad. Maffig musik dessutom.

Både gillade och ogillade att vi i så stor utsträckning fick följa Sparrows karaktär eftersom jag har svårt för honom men det kändes kanske lite oundvikligt. Men jag gillade relationen mellan han å Cruz och så var Svartskägg och sjöjungfruarna coola.

Det var i ett skamligt fall av försening som jag inte bänkade sig framför Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides (2011), den fristående fortsättningen på piratsuccén som tog sin början 2003 och som höjde Johnny Depp till skyarna, så sent som i går. Visst hade jag tänkt se den ett bra tag, men i vad som bara kan kallas trötthet, obefintlig motivation och ovilja att våga mig bortom de väl beprövade klassikerna, kom det att dröja över ett år innan jag faktiskt såg filmen. Och så här i efterhand är ett faktum uppenbart - jag hade kunnat vänta ett år till.

Redan när jag först bloggade om filmens biopremiär ställde jag mig frågande till att en regissör som Rob Marshall, med Chicago (2002) på meritlistan, skulle anförtros denna box office-pärla. Och visst är filmen en besvikelse, på det stora hela, men mitt omdöme om regissören var ändå något förhastat. För på ytan har den fjärde delen av Jack Sparrows äventyr allt vi kan begära - svärddueller, vassa repliker, humor och inte minst det obligatoriska öppna slutet som banar väg för ytterligare en film. Men - och det här är ett ganska stort men - han har ändå misslyckats, eftersom filmen helt enkelt inte är spännande.

Redan under filmens första minuter är problemet ett faktum, för gnistan som gjorde den första filmen, och i mindre utsträckning de påföljande två, så njutningsfulla är som bortblåst. Storyn är inte bara oengagerande - den är lika död som (SPOILER) Elizabeth Swanns far. Ifall någon ensam själ där ute fortfarande inte har sett de tre första filmerna. Äventyret lyckas vara både överdrivet konstlat och dåligt uppbyggt, där alla karaktärer - till och med de väl etablerade som vi har lärt känna - hanteras med samma känslomässiga vidd som en tesked. Det är ett betydligt mindre problem när det gäller birollerna, men även där blir det en irritationsmoment eftersom de förutsätts vara komiska, men inte är det. De fyller i själva verket en mycket liten funktion i berättelsen.

Men för att vara rättvis har jag ett problem med själva premissen för filmen, eftersom hela ensemblen från de tidigare filmerna har slitits i stycken. Det är bara Jack, Barbossa och Gibbs kvar - och de många nya karaktärerna är så onyanserade att de inte är något vidare substitut. Så jag skulle hellre ha sett att den fjärde filmen antingen tog vid där den tredje slutade, eller utgjorde en prequel där Jack stod i centrum. För om det är någonting som har fått mig att fortsätta följa filmserien så har det varit förhoppningen att få se en inblick i honom som karaktär - att få veta hur han blev den han är. Men det händer aldrig, och den där påstått passionerade relationen mellan honom och Angelica väcker långtifrån mitt intresse. Mindre krystade försök till humor och en rakare och mer seriös skildring hade förmodligen hjälpt filmen som helhet, även om den uppsluppna antagonismen mellan Jack och Barbossa glimrar till här och var.

"You're the one who insisted on bringing a bloody mermaid!"

En svag 4a. Jag tycker filmen håller sig på ungefär samma klass som dess föregångare och den här är också bättre en den tredje filmen som enligt mig var den sämsta av denna högklassiga filmserie. Pirates of the Caribbean-filmerna är några av de bästa äventyrsfilmerna som någonsin gjorts och denna film är håller också hög klass. Helt enkelt ett måste om du tyckte föregångarna.

Om det är någon filmserie som jag haft olika åsikter om så är det Pirates of The Caribbean filmerna. Jag har båda älskat och hatat dom. Just den här filmen var en av dom bättre. Det var spännande och actionscenerna flöt på bra men blev inte för tjatiga. Det var underbart att se Penélope Cruz i filmen som en het flammande vild kvinna i filmen. Henne kunde man lätt se som Captain Sparrows typ av kvinna. Vild, mystisk och oförutsägbar. Jag gillade även Captain Black Beard. Det var en häftigln karaktär. Och sen blev det även lite romantik med en sjöjungfru där. Balansen i filmen var mycket bättre än i dom andra filmerna. Romantiken blev inte så larvig som den var i 1an. 2an Innehöll ingen romantik alls i princip och 3an var alldeles för skämtsam och tramsig. Alla dessa problem hade dom balanserat ut bättre i 4an och allt kändes mera seriöst. Spännande romantik med en mild gnutta humor och en stenhäftigt Captain Black Beard vid rodret. En underbar film helt enkelt! En klar 4a!

Det känns inte som att den här filmen har speciellt mycket gemensamt med den första filmen (som är i särklass den bästa). Den var inte sämre än de andra uppföljarna, men heller inte bättre. Men ska det fortsätta i den här stilen känns det som att det kan räcka med uppföjare nu.

Helt klart bäst i serien!
Det lär väl komma 40 elva tusen uppföljare till:) Och dom måste ses om man vill se Jonny Depp i hans bästa roll hitills:D

En -3 som film, men en 3 i sin egen genre & som underhållning.

Bättre än del 3, men sämre än, i ordning, ettan och tvåan.