Across the Hall

Då filmen utspelar sig under en kväll, i en avgränsad miljö och huvudsakligen i ett enstaka rum krävs automatiskt mycket både av storyn och tittaren. Dess långsamma uppbyggnad kan irritera de av oss som av den missvisande trailern har kommit att förvänta sig en skräckfilm - Across the Hall är snarare en thriller med en skarpt klaustrofobisk framtoning. Och oavsett hur tidsödande de noggranna inledande scenerna kan verka för vissa av oss är denna thriller en ovanligt väl sammansatt och genomtänkt historia, där varje enstaka scen är viktig för filmen som helhet. Varje scen säger något avgörande, och denna omsorgsfulla framställning eliminerar skickligt alla eventuella plothål.

Redan från första bildrutan kastas vi rakt in i denna konspiratoriska film, som genom att skildra händelseförloppet i okronologisk ordning snabbt höjer pulsen och praktiskt taget får mig att hålla andan av spänning. Detta kan ses som ett billigt sätt att bibehålla tittarens intresse, men faktum är att filmen bärs upp mycket väl på detta vis och förvandlar det hela till en ytterst aktiv och positivt skakande filmupplevelse. Skådespelet är i regel bra, vilket räcker gott, och det rentav exceptionella soundtracket förhöjer stämningen ytterligare. Till och med filmens förtexter är både tjusiga, fängslande och ennerverande olycksbådande, och gör mig oerhört nyfiken på fortsättningen.

Flertalet vändningar som radas upp under filmens gång påverkar mig som en knytnäve i magen - det är inte ofta jag engageras så fullständigt av en thriller som denna. Allteftersom filmen rullar vidare kommer jag på mig själv med att bita på naglarna, förbanna karaktärerna för deras dumhet och skrika, stöna och högljutt protestera angående vad som händer på TV-skärmen framför mig. Det är visserligen i regel så här jag tittar på film, och också den huvudsakliga anledningen till att jag allra helst tittar på film på egen hand, men det var trots allt inte nyligen jag blev riktigt så här uppjagad. Kort sagt hade jag en mycket njutningsfull kväll framför Across the Hall.

"You wouldn't let some girl treat you like this, I mean, that's what you said."
"Yeah, but I never fucking said that with a gun in my hand, Terry."

Då filmen utspelar sig under en kväll, i en avgränsad miljö och huvudsakligen i ett enstaka rum krävs automatiskt mycket både av storyn och tittaren. Dess långsamma uppbyggnad kan irritera de av oss som av den missvisande trailern har kommit att förvänta sig en skräckfilm - Across the Hall är snarare en thriller med en skarpt klaustrofobisk framtoning. Och oavsett hur tidsödande de noggranna inledande scenerna kan verka för vissa av oss är denna thriller en ovanligt väl sammansatt och genomtänkt historia, där varje enstaka scen är viktig för filmen som helhet. Varje scen säger något avgörande, och denna omsorgsfulla framställning eliminerar skickligt alla eventuella plothål.

Redan från första bildrutan kastas vi rakt in i denna konspiratoriska film, som genom att skildra händelseförloppet i okronologisk ordning snabbt höjer pulsen och praktiskt taget får mig att hålla andan av spänning. Detta kan ses som ett billigt sätt att bibehålla tittarens intresse, men faktum är att filmen bärs upp mycket väl på detta vis och förvandlar det hela till en ytterst aktiv och positivt skakande filmupplevelse. Skådespelet är i regel bra, vilket räcker gott, och det rentav exceptionella soundtracket förhöjer stämningen ytterligare. Till och med filmens förtexter är både tjusiga, fängslande och ennerverande olycksbådande, och gör mig oerhört nyfiken på fortsättningen.

Flertalet vändningar som radas upp under filmens gång påverkar mig som en knytnäve i magen - det är inte ofta jag engageras så fullständigt av en thriller som denna. Allteftersom filmen rullar vidare kommer jag på mig själv med att bita på naglarna, förbanna karaktärerna för deras dumhet och skrika, stöna och högljutt protestera angående vad som händer på TV-skärmen framför mig. Det är visserligen i regel så här jag tittar på film, och också den huvudsakliga anledningen till att jag allra helst tittar på film på egen hand, men det var trots allt inte nyligen jag blev riktigt så här uppjagad. Kort sagt hade jag en mycket njutningsfull kväll framför Across the Hall.

"You wouldn't let some girl treat you like this, I mean, that's what you said."
"Yeah, but I never fucking said that with a gun in my hand, Terry."