Handling: Michael Moore försöker hitta orsaken till den globala ekonomiska nedgången och tar en titt på företagen och det politiska fifflet bakom kulisserna. Moore beskriver detta som "det största rånet i Amerikas historia" där amerikanska skattebetalares pengar överförts till privata finansinstitutioner.
Fakta: | |||
---|---|---|---|
År: | 2009 | ||
Regissör: | Michael Moore | ||
Originaltitel: | Capitalism: A Love Story | ||
Ursprungsland: | USA | ||
Längd: | 02:00 |
Medverkande: | |||
---|---|---|---|
Michael Moore |
Bilder: |
---|
Copyright AB Svensk Filmindustri |
Mer fakta: | |||
---|---|---|---|
Biopremiär: | 2009-10-30 | ||
Filmpunkten-id: | 22132 | ||
Filmen är i färg | |||
Redigera info på denna sida | |||
Länk till IMDB |
Uppföljare och/eller remakes: |
---|
Senaste recensionerna
Isko
gav betyget:
Michael Moore visar varför socialism är det bästa styrelsesättet!
lindajjj
gav betyget:
Michael Moore är dokumentärernas mästare, den här är dock hans svagaste, tror jag.
Emiam
gav betyget:
En 4 som film, i sin egen genre & som underhållning.
Tagline: -
Filmen är bra som "dokumentär", visst fasen är den det rent objektivt. Moore är skicklig med manus, idé, klippning, synkning, ljud- och låtval, och gör denna strax över två timmar långa film mycket underhållande - tiden går fort och sitter och tänker då filmen slutar: "Jag vill fortfarande se mer. Ge mig mer!"
Ämnet är både brännande hett och hyperintressant. Filmen belyser återigen det dubbelmoraliska USA.
Moore låter dock tyvärr ej en enda verkligt intressant sakkunnig t ex. professor i ekonomi förklara termen kapitalism ELLER dess motsvarighet socialism (om det nu kan klassas som ren motpol), vilket jag saknar - det hade lyft filmen. Istället pratar andra "inblandade" sakkunniga om finanskrisen hösten 2008 med det som bas s.a.s.
Och just det där med att välja vilka han intervjuar är intressant det med; varför väljer han de han väljer och HUR väljer han dem. Han får t ex "offren" för kapitalismen att framstå som folk det är troligt synd om genom mediamanipulering t ex. á la sorgset pianoklink, vilket känns något överdrivet, onyanserat och inte direkt nytt tekniskt sett.
Sen är det ju ett känt faktum att Moore låtit pengar från en rik man i USA god för 11 miljarder dollar sponsra filmens produktionskostnad, vilket han så klart fått kritik för, särskilt i denna film med tanke på vad den tar upp. Han försvar, tycker jag personligen, haltar något.
Nja, filmen kanske hamnar i DVD-samlingen. Detta kan och vill man se om, men framförallt säger jag: "Yes, Michael, where and how do I join your battle against the capital!? Tell me and I'll come right away!!"
Trivia: Originally announced as a direct follow up to Fahrenheit 9/11 (2004) after President Bush was elected to a second term, Moore gradually decided that the film would focus more on corporate America, until the 2008 financial crisis and resulting Wall Street bailout prompted Moore to rework the film again to center on that story. / Michael Moore presented his Detroit premiere of the film in the movie theater located in the same building as the General Motors Headquarters. He was denied entrance to his own premiere, once again, until he came in without cameramen and press a few hours later.
Hilts
gav betyget:
Som vanligt så har Moore gjort en ganska fascinerande dokumentär som väcker ens känslor och skapar frågor. "Capitalism: A Love Story" kännns i jämförelse med hans andra filmer inte lika medryckande. Vissa scener kändes som ganska överflödiga och tillrättalagde, medan andra är mycket bra. Fast slutscenen är ändå för underbar...