Alice i Underlandet

Burtons hattmakare är en blek historia.

Men det var egentligen ganska väntat. Blek och hårt sminkat fangirl-material. Trailerna skvallrade inte direkt om något spektakulärt och majoriteten såg ut att vara helt dränkt i rätt själlösa datoranimerade versioner av Lewis Carrols klassiska nonsens-litteratur. Jag fick precis det jag fasade och jag frågar mig hur hårt Disney-kopplet egentligen var runt Burtons hals. För filmen saknar den där fina svärtan som präglade hans tidigare och den surrealistiska sagan känns ju på förhand väldigt trygg i Burtons händer, eller?

Johnny Depp ser ut som en zombiefierad Carrot Head, är precis lika taffligt excentrisk som tidigare och Underlandet är mer plastigt än just wonderful. Och ärligt talat är jag inte heller särskilt förtjust i den uppiffade designen hos resten av karaktärerna eller miljöerna. Det hela ser ut som, typ, Narnia möter Godisland Deluxe. I 3D. Och var inte regissörens intention att "kötta till" nonsens-sagan? För allt är en enda stor, oengagerande röra. Och inte på det sköna nonsens-sättet som i berättelserna, utan på ett plan som bara känns forcerat och emellanåt rätt ointressant att följa. Alice återvänder till Underlandet 19 år gammal och har i princip glömt alla LSD-födda figurer. En profetia om att hon skall slakta Jabberwocky. Hattmakaren och resten av gänget planerar revolution mot den skoningslösa Röda Drottningen. Sistnämnda funkar, men det är sällan som den delen glimtar till. Resten... mjäh.

Mycket potential, men allt går förlorat i en översvämning av typisk blockbuster-menlöshet. Jag önskar mig en mer vågad och inte lika Disney-präglad saga. Det enda som saknas är en klämmig pop-låt som smälter samman med den bleka ytan.

Nämen ser man på, är det Avril Lavigne som sjunger filmens theme...

Man ser verkligen i miljön att det är tim burton och han har gjort ett riktigt bra jobb. Starka karaktärer och underbar story. Härliga effekter och bra skådespel och givetvis så älskar man ju Johnny Depp som hattmakaren samt Filutkatten! Stark femma :D

Det här är en verkligt bra och trogen version av Alice i Underlandet. Det märks att Tim Burton verkligen velat behålla den traditionella stämningen i filmen. Filmen blev inte förstörd av Tim Burtons klassiska mörka ton. Han hade behållit den typiska Alice i Underlandet stämningen vilket var väldigt bra.

Filmen var fylld med väldigt intressanta karaktärer. Om en karaktär gjorde en uttråkad så fanns det alltid en annan karaktär som intresserade en. Mina favoriter var katten med det stora leendet och den ensamma vita hunden. Jag kände medlidande för den hunden. Han var arg för han var ensam. Det var en liten sorglig saga i sig. Men blev mysigt när Alice kom och visade honom godhet.

Dock så blir filmen ingen femma för man vet allting om Alice i Underlandet. Det blir inge direkt överraskningar men det är väll lite orättvist att döma en film för man redan vet handlingen? Tänk vad rolig filmen blir för dom som inte kan handlingen? Filmen var härlig och bra. Dock var den onda drottningen så obehaglig att jag verkligen ogillade att se henne i filmen. Har man lyckats eller misslyckats med en ond karaktär då? Intressant fråga. Hehe! Men en väldigt bra film som sagt som alla fans av Alice i Underlandet troligen kommer att älska.

Bättre än jag kunnat ana, riktigt bra faktiskt. Får en svag 4:a

En bra film med bra skådespelare..

Snygga miljöer, snyggt gjort, burton aktigt. Handlingen/filmen då?...Nää inget vidare. Överskattad film.

Jag tyckte att filmen var bra! Med några minus på vissa ställen. Tog ett tag innan jag insåg att det var som en Alice in wonderland 2 faktiskt. Den får en trea.

Den var bättre än jag hade förväntat mig. Jag är annars en aning skeptiskt till Tim Burton eftersom jag tycker det är lite för mycket utsmyckning och symbolik/saga i hans filmer. Men trots det så tyckte jag filmen var helt okej. Däremot så finns det bättre versioner av Alice i Underlandet.

precis som väntat var detta ett mästerverk av stora mått. Burton var sin vana trogen och levererade vackert foto, originell story, fantastisk musik och mycket bra skådisar. Johnny Depp var som vanligt underbar i sin roll som den galna hattmakaren och Bonham Carter var fenomenal som drottningen. Ett litet minus för den knäppa vita drottningen, hon skrämde mig xD