Eden Lake

Ett relativt ungt par, Steve och Jenny, bestämmer sig för att semestra lite på den engelska landsbygden. En speciell plats är i åtanke, nämligen ett gammalt vattenfyllt stenbrott som Steve spenderat mycket tid vid som barn. Platsen är idealisk och Steve har en plan som enligt honom skulle fullborda förhållandet. Väl där så hittar paret en perfekt plats där de bestämmer sig för att campa. Allt är perfekt, lugn och stillsamt. Lugnet bryts plötsligt av ett gäng ungdomar, de är högljudda och vulgära vilket resulterar i en konfrontation mellan dem och Steve. En konfrontation som suggestivt urartar och startar en kedjereaktion av psykisk terror.

Filmen är skriven och regisserad av den relativt unga James Watkins, en nykomling i skräckfilmens värld. Faktum är dock att han redan fått två nomineringar för Eden Lake, varav en ledde till vinst. Vid British Independent Film Awards och vid Sitges – Catalonian International Film Festival där han tog hem vinsten Special Prize of the Jury. Watkins tidigare arbete är relativt okänt och titlarna är väl inte några som ligger på topplistor. Dock så ser vi faktiskt honom som en av manusförfattarna till uppföljaren av underjordsrysaren Descent.

De två huvudrollsinnehavarna är faktiskt rätt kända – Jenny, spelad av Kelly Reilly har en rätt gedigen lista av film bakom sig medan Steve, spelad av Michael Fassbender, är en känd TV-profil och har många medverkanden i serier i bakfickan. Den främste figuranten bland ungdomarna är Brett, spelad av Jack O'Connell, känd från bland annat den nya kioskvältaren This is England. Han spelar fruktansvärt bra och begåvat och är antagligen och förhoppningsvis någon vi kommer att få se mer av i framtiden.

Filmen är "smutsig" och kan inte helt oväntat jämföras med filmer som Motorsågsmassakern, Haute tension och Ils (Them). En psykisk form av rysare som biter sig fast i benmärgen, reser håren i nacken och berör till allra högsta grad. Handlingen är inte så långt ifrån en verklighet och det är nog det som gör att man som tittare påverkas på ett helt annat sätt än när det handlar om övernaturliga ting. Övernaturliga ting kan man skaka av sig efter att man reser sig från filmen medan en handling som skulle kunna vara verklighet nyper sig fast i tankarna och får en att reflektera på ett helt annat sätt.

Filmen är för övrigt enkel, inga mastodonteffekter eller bilar som exploderar. Här har man utnyttjat omgivningen och dess egenskaper, så som ljud och ljud. Det är gjort på ett skickligt sätt och man koncentrerar sig på karaktärerna i filmen i stället för på annat, så som vackra naturbilder och annan häftig överdrift. Detta gör att man verkligen kommer karaktärerna inpå skinnet och därmed utvecklar starkare känslor runt dem.

Efter att ha sett Eden Lake så var jag otroligt berörd, vilken jag redan har nämnt ovan. Filmen satte spår i mina tankar och en form av analyserande tog sin fart. Är det verkligen så långt ifrån verkligheten? Filmen berörde mig så pass starkt och jag tyckte att filmen var så pass välgjord att ett betyg över tre är en självklarhet.

Om du är ute efter en rysare som inte bara skrämmer dig på ett sätt du inte är van vid utan även får dina tankar att spinna iväg, införskaffa Eden Lake och kryp ner i soffan. Men bered dig på tyngd utav det ovanliga!

Jag ger Eden Lake betyget 4(+) av 5 möjliga.

Tänk dig Wrong Turn. Men istället för inavlade sydstatsbönder har du snorungarna från This is England på BMX efter dig. Och de är arga som fan.

En film som garanterat inte lämnar dig oberörd.

Direkt efter att jag sett denna film var jag bara arg. Jag fick inte det Hollywood-slut som hela kroppen skrek efter och som vi alla är så väl indoktrinerade i att få. Det gjorde mig till en början arg. Och att gå ifrån en film och vara arg och sen sätta sig ner och påta ihop en recension är ingen god idé. Jag sågade filmen igår kväll. Sa saker som att "du kan lägga pengarna på en hundskitpåse istället".

Nu har jag fått smälta filmen över natten och jag har kommit på det klara med att den faktiskt inte var så dålig. Fortfarande inte jättebra men absolut inte dålig.

Karaktärerna är dock ytliga och svåra att sympatisera för. Även dem som det är tänkt att man SKA sympatisera för. Mest för att de är så förbannat korkade. Det blir många utrop i stil med "men varför i h-lvete gör du så din dumma kossa!" osv.

Men filmen berör, det gör den verkligen. Och det är inte många skräckfilmer som gör. En hel del riktigt nervpirriga scener kommer garanterat att få dig att sitta som på nålar.

En svag trea.

Istället för de missbildade bönderna i Wrong Turn är det nu arga tonåringar som inte har ett enda uns vett i huvudet. Den här filmen visar vad som skulle kunna vara ett riktigt scenario, ett tonårsgäng som spårar ur och går hur långt som helst för att få hämnd. Jack O'Connel spelar riktigt bra och inger verkligen känslan av att vara en känslolös gängledare utan någon som helst känsla för sympati.

Eden Lake är dock inte riktigt så bra som Wrong Turn. Istället för de traditionella sätten att skrämmas på inger Eden Lake magont av att se hur tonårsgänget behandlar paret. Med andra ord psykisk terror på högsta nivå. Det känns dessutom knappast realistiskt utan snarare väldigt tillgjort att paret ska råka ut för så mycket och att gänget alltid ska hitta dem. Detta är väldigt svårt att berätta utan att spoilra, men om du sett filmen vet du vad jag menar. Eden Lake är sammanfattningsvis en helt okej film med ett slut vi inte riktigt är vana vid, men om du vill se en thriller rekommenderar jag hellre Wrong Turn.

Oj oj oj.
Vidrigare skräckfilm får du leta efter.
Det här är ingen film du bara kan se för skojs skull med polarna en lördagskväll, sen glömma den dagen efter.
Den här filmen sätter spår. Riktigt djupa spår och väcker både ilska, rädsla och eftertanke.
Jag kan garantera att den inte lämnar dig oberörd.

Filmen är otäck för den, till skillnad från de flesta andra skräckfilmer, inte känns så orealistisk. Den skildrar något som mycket väl skulle kunna hända.
Scenen där de vidriga förövarna tävlar om vem som kan knivhugga offret djupast... det känns i hjärtat kan jag säga.
Det skulle blivit en femma om det inte varit för skådespelarna/karaktärerna. Jag tycker inte att skådisarna, speciellt bruden, spelar tillräckligt bra och trovärdigt.
Det gör däremot "förövarna", speciellt den äckliga ledaren för ungdomsgänget. Han spelar skrämmande bra och jag hoppas få se mer av honom framöver.
Störde mig ibland på karaktärernas dumma agerande, tex att börja stöna och föra oväsen när man vet att man är jagad och måste vara tyst.

I övrigt är detta bland det bästa jag sett inom skräckgenren och jag tror regissören av den här filmen kommer att gå långt i framtiden.
Till skillnad från många andra gillar jag faktiskt slutet.
Och filmen.
Även om den är vidrig på alla sätt.
Du måste inte gilla den här filmen men du måste ha sett den.
Den kommer starta många tankar i ditt huvud och kanske ge dig en sömnlös natt, men det är värt det.

En svag -3 som film, i sin egegn genre & som underhållning.

Klyschorna bara radas upp en efter en, suck! Megasuck! Och när hon vet att hon är jagad så stönar eller skriker hon som aldrig förr, även fast hon vet att hon riskerar livet... Que!? Så j-vla ologiskt och ogenomtänkt.
Men visst, spännande hela tiden.
Och sen då, sist av allt den största klyschan av dem alla - hur sannolikt är det efter att x kommit tillbaka till xxx, av alla hushåll...?

mycket bra film. Den brittiska käraktären ger styrka i filmen, och skådespelarna gör ett bra jobb. På grund av dess realisitet är "skräck scenerna mycket starka.

En riktigt dålig film och riktigt brittisk. Stör mig mest på hela filmen och slutet suger.

Bra film som är väldigt obehagligt spännande. Inga skräckscener men som sagt, obehaglig är bara filmens förnamn

En fantastisk skräck film, alla som inte gillar skräck borde se den hära filmen .. ni kommer älska den!

2+ En ganska enahanda film som man tillslut blir lite trött att titta på. Man tröttnar tillslut. Handlar med om att hon och hennes kille blir jagade.