[Rec]

Efter mycket tjat (från mig) i forumet om den här filmen är det äntligen dags att skriva en ordentlig recension om den. Det speciella med att [Rec] blev en sådan överraskning var för att jag inte visste någonting om den innan jag såg den. Det var under Stockholms Filmfestival 2007 som denna film visades exklusivt under "Horror Night". [Rec] visade sig inte bara vara den bästa filmen i den kategorin, utan också bästa skräckfilmen ever - som någonsin gjorts - för alltid.

[Rec] kan jämföras vid succeér som "Night of the Living Dead" eller "Alien". Filmer som blev kontroversiella när de kom. "NotLD" för att den var förvånansvärt brutal jämfört med andra filmer från samma tid och "Alien" för att den helt enkelt var skitläskig och så läskigt hade man inte sett mycket av vid just den tiden. Nu för tiden rullar skräckisarna bara in, en efter en, den ena värre än den andra, den ena blodigare än den andra... Men efterklokheten svider mina damer och herrar, för efter en helt fucked up kväll av [Rec] så är det bara att slänga de andra filmerna.

Vad är det då som gör [Rec] så himla bra? För det första så var det en big surprise. Filmen börjar som en slags dokumentär och vi för följa en programledare som gör ett nattgående program om brandmän. Vi får träffa några av brandmännen, se var de sover och äter, sedan är det dags för en mindre uttryckning, ett rutinuppdrag som det brukar kallas. Programledaren hakar på brandmännen i brandbilen och de åker mot larmet. Några grannar har klagat på oväsen och brandmännen är där för att kolla läget. Det tar alltså ungefär 10 minuter för helvetet att braka lös. Lite sympati kunde man ha visat biopubliken genom att stoppa filmen 10 in och låtit en snubbe gå upp framför duken och säga "Big Mistake" och hånskrattat och pekat på oss. Men så var det inte.

Jag vill inte avslöja för mycket av [Rec] men jag kan säga detta: [Rec] är som en mix av "Blair Witch Project" och "28 Dagar senare" instoppat i ett litet våningshus. Det är alltså om kameran som gör [Rec] till vad den är - som är delaktig i allt som händer. Det kameran ser, ser vi. Det är därför [Rec], vars benstomme ligger i just kamerarbetet, klippningen och special-effekterna, blir så intensiv och skrämmande. [Rec] är trovärdig, genuin skräck, från början till slut. Dessutom blir den bättre, vidrigare och mer läskig för varje sekund som går. Detta är ett perfekt exempel på hur man INTE får en publik att tröttna.

[Rec] är utan tvekan den bästa skräckfilm som någonsin gjorts. Den är spansk. Den är snyggt klippt. Den är vidrig. Den är otäck. Jag ville egentligen bara gå därifrån.

För så här såg det ut i biografen jag satt i när vi såg [Rec] - fast det där är egentligen från en annan biograf ifrån ett helt annat land.

http://www.youtube.com/watch?v=nfgZlMYj_NU

Grymt bra skådespel, ljud, gillar bilden med. Om man bortser från att början inte var den mest spännande är [REC] en av de bästa filmerna på länge. Den bästa zombiefilmen jag sett.

Detta är en oerhört realistisk skräckfilm som både har sina brister och ljuspunkter. Bristerna ligger i att det bitvis blir för skakigt med kameran och att vissa scener känns oerhört sega och långdragna. Jag tycker att skräckfilmer/thrillers kräver ett ganska jämt och högt tempo för att hålla åskådarens intresse vid liv.

De sista 20 minutrarna av filmen väger dock upp detta, då de är riktigt tempofyllda, nervpirrande och innehåller något som är det läskigaste jag sett på länge - antagligen sen "The Ring" gick på bio. Jag gick ut ur biografen med klappande hjärta och skakiga knän och fortfarande när jag kom hem kände jag mig rädd. Så, som skräckfilm håller den absolut måttet!

Inte riktigt min typ av film men hört mycket om den och hade stora förväntningar på filmen. Tycker dock att de blev ganska platt och tråkig, hände inte så jättemycket i filmen och tycker heller inte den var så läskig som jag hört pratas om.

Den har sina stunder, lite skraj blir man allt! Spanien kan sin genre!

Absolut den bästa och läskigaste skräckfilmen genom tiderna

Lite för mycket skrik och alldeles för lite skräck för min smak.

[Rec] är en av dom bästa skräckfilmerna jag sett. Det klassiska "huvudpersonen-springer-runt-och-filmar-allting" scenariot med ett virus som gör folk till zombies blev oväntat lyckat och läskigt. Mycke bra film.

Ángela (Manuela Velasco) och kameramannen Pablo (Pablo Rosso) gör ett reportage på en brandstation i Barcelona där de ska få följa med brandmännen under ett nattskift. Det blir utryckning till en lägenhet där de fått ett larm om en kvinna som är instängd. Ángela och Pablo dokumenterar när brandmännen bryter sig in i lägenheten för att rädda kvinnan, när hon plötsligt går till attack mot dem. När de försöker fly inser de att de är instängda, polisen och militären har satt hela lägenheten i karantän och hotar att döda dem om de försöker ta sig ut, och den enda förklaringen de får är att ett okänt virus finns i byggnaden. Kamerateamet och brandmännen får själva bevittna vad som händer när man smittas, man förlorar kontrollen över sig själv och blir okontrollerbar och extremt våldsam. Medan de försöker rädda sina liv låter de hela tiden kameran rulla.

Ibörjan av filmen är det lugnt, vi får följa Ángela och Pablo när de intervjuar några brandmän och de visar oss hur det ser ut på en brandstation. Men efter ungefär tjugo minuter börjar filmen på allvar. Jag brukar inte bli skrämd av halvt levande, halvt döda människor, men i REC hoppade jag till flera gånger. Man får bevittna när zombies utan förvarning hoppar fram framför kameran, och när de sedan jagar en genom lägenhetsbyggnaden. REC är filmad med en vanlig handkamera, vilket gör att man lever sig in i filmen på ett annorlunda sätt. Skådespelarna spelar mycket bra, och framför väldigt väl den klaustrofobiska panikkänsla som filmen försöker leverera.

En av de bästa nya skräckfilmerna om man räknar med alla nya B-skräckisar som görs.