Handling: Journalisten Jean-Dominique Bauby befinner sig i djup koma efter en dykolycka. När han väl vaknar upp är han förlamad och kan varken tala eller röra sig, inte ens andas utan hjälp av respirator. Ena ögat är det enda han kan röra och med detta enda kommunikationsmedel författar han sin bok "Le Scaphandre et le papillon".
Fakta: | |||
---|---|---|---|
År: | 2007 | ||
Regissör: | Julian Schnabel | ||
Originaltitel: | Le scaphandre et le papillon | Alternativ titel: | The Diving Bell and the Butterfly |
Ursprungsland: | Frankrike, USA | ||
Längd: | 01:52 | Ingår i tema: |
IMDb Top250 |
Bilder: |
---|
Copyright Scanbox
|
Mer fakta: | |||
---|---|---|---|
Biopremiär: | 2008-01-18 | ||
Filmpunkten-id: | 17648 | ||
Filmen är i färg | |||
Redigera info på denna sida | |||
Länk till IMDB |
Uppföljare och/eller remakes: |
---|
Mest populära recensionerna
Goliatbagge
gav betyget:
Det här är den verkliga berättelsen om Jean-Dominique Bauby som genom en stroke plötsligt drabbades av s.k. "locked-in syndrome". Filmen är baserad på boken med samma namn och det är inspirerande att se hur en människa kan hitta en mening med sitt liv trots att det enda han kan röra är det vänstra ögonlocket. Modigt att låta så stora delar av filmen utgå från förstapersonsperspektivet med ett kameraarbete som dessutom är ruskigt välgjort med blinkningar och sådana smådetaljer. Skönt att Johnny Depp tackade nej till huvudrollen så att det blev en franskspråkig version värdig originalhistorien. Skulle kunna beröra mycket mer än vad den gör dock. En mycket stark trea blir betyget.
Sophie
gav betyget:
Mycket snygg och välspelad film med ett fascinerande bildspråk. Det jag verkligen fastnar för är hur historien till en början berättas ur hans perspektiv - allt han ser är suddigt och skevt, och det är först när han börjar få kontroll över sin situation som bilden blir normal och man får en glimt av honom efter olyckan. Skådespelet är riktigt bra, och även soundtracket är dugligt. Tyvärr är den smått händelselös av och till, men jag älskar scenen då bergen rasar ned vilket ger en fascinerande inblick i vad som pågår i hans inre.
"I decided to stop pitying myself. Other than my eye, two things aren't paralyzed, my imagination and my memory."
NHL
gav betyget:
En klart annorlunda film. Almaric är lysande i sin roll, där han förmedlar frustration, maktlöshet och humor på ett strålande sätt. Men trots det så tappar filmen under andra halvan och inte ens Almarics fina skådespel räddar den från ett högre betyg.
Senaste recensionerna
freddyvonmetal
gav betyget:
en väldigt intressant film och ett jätte bra kamerarbete och max von syndow spelar jätte bra oxå som pappan..det låter på mej som ja skulle ge den en femma men det får den inte av mej..så snäll e ja inte
men en stark trea får den
Hilts
gav betyget:
Bra och välspelad film, men den engagerar inte riktigt hela tiden, därav en trea i betyg.
Siixten
gav betyget:
Ett helt unikt sätt att beskriva hur en stroke raserar en ung, framgångsrik människas liv. Ingen kan lämna biosalongen utan att djupt beröras av denna film.
Sofia92
gav betyget:
Inledningen fångar väldigt precist känslan att vakna upp på efter att ha varit nedsövd, eller som i detta fallet, legat i koma. Överhuvudtaget är allt snyggt och välgjort, men det är också inledningen jag gillar bäst. Sympatin minskar faktiskt efter ett tag och man träffas inte av filmen såsom man hade kunnat.
Shining_pearl_
gav betyget:
En tragisk, vacker och fascinerande film. Otroligt att den är verklighetsbaserad. Den bästa franska film jag sett. Absolut sevärd.
Goliatbagge
gav betyget:
Det här är den verkliga berättelsen om Jean-Dominique Bauby som genom en stroke plötsligt drabbades av s.k. "locked-in syndrome". Filmen är baserad på boken med samma namn och det är inspirerande att se hur en människa kan hitta en mening med sitt liv trots att det enda han kan röra är det vänstra ögonlocket. Modigt att låta så stora delar av filmen utgå från förstapersonsperspektivet med ett kameraarbete som dessutom är ruskigt välgjort med blinkningar och sådana smådetaljer. Skönt att Johnny Depp tackade nej till huvudrollen så att det blev en franskspråkig version värdig originalhistorien. Skulle kunna beröra mycket mer än vad den gör dock. En mycket stark trea blir betyget.
NHL
gav betyget:
En klart annorlunda film. Almaric är lysande i sin roll, där han förmedlar frustration, maktlöshet och humor på ett strålande sätt. Men trots det så tappar filmen under andra halvan och inte ens Almarics fina skådespel räddar den från ett högre betyg.