Sagan om de Två Tornen

Den andra delen i trilogin inleds med Gandalf som kämpar mot balrogen under ett långt fall. Det är en riktigt mäktig inledning. Man måste nog vara dövblind för att inte uppskatta den här filmen. De fantastiska miljöerna, de mäktigt gigantiska slagen och historien gör att filmen får en blandning av effekter och story (mest effekter) på ett underbart sätt.

Mörkare än ettan men lika bra. Slagsscenerna vid Helms klyfta är nagot av de grymmaste jag sett och Gollum...ja han stjäl hela filmen. Han är helt fantastisk.
En av de bästa filmerna, helt klart. Miranda Otto är härlig och far in lite mer kvinnlighet i serien.
Det enda jag klagar pa är Liv Tylers helt onödiga scener i filmen men bortsett fran det, en helt fantastisk film!
Hur kan den fa annat än en femma?

Jag tänker börja med musiken, eftersom att jag anser att det är iprincip den som gör filmerna.
Main Theme för den här filmen är "Riders of Rohan", Peter tycker den är trallvänlig och det gör jag med.
Jag tycker main theme är viktigt för varje film, och vem kan vara missnöjd med den här? Det är otroligt vackra instrument, och känsloladdat. Jag tycker inte att Howard Shore har misslyckat med musiken till den här filmen, även om det var under den här han var mest stressad och hade önskat mer tid.
Han tar oss från spänningen i Helms klyfta till romantiken mellan Aragorn och Arwens öde.
Sen är jag som de flesta andra svag för låten "Last march of the ents". Den sjungs av en endast 12 år gammal pojke, som på en gång fick jobb med Harry Potter.
Så högsta betyg på musiken, den är helt magisk och kan få mig till tårar på nolltid.

Filmfotot håller samma klass. Allt ser så vackert ut, och aldrig en sekund att man tänker att himlen eller bakgrunden i filmen är gjord i datorn, de har helt klart lyckats med sitt jobb. Det finns inga störande ljussättningar, och verkligen fantastiskt arbete krings Helms klyfta, det är inte många som klarar av att göra krigsscener intressanta och fängslande.

Dialogen i den här filmen är inte så jättespeciell, då allt är fokuserat på kriget i Helms klyfta.
Otippat nog, och det som chockade alla var att den hade den enligt många, finaste dialogscenen av alla tre filmer. Den hade en scen som hette "The tales that really matters" som flög in i många hjärtan, mitt också. Med absolut ingen märkvärdig dialog så kom plötsligt den här scenen som fick alla att stanna, och jag tror att det är för att man kan relatera till en även fast vi är inne i en fantasyfilm. Den passar in på tsunamin, 9/11, ett dödsfall av en släkting, svåra perioder i livet.

Till sist, skådespelare.
Ingen skådespelare är mindre duktig, men den här filmen var Elijah och Seans.
De fick lysa med många scener, för deras scener är krävande känslomässigt. Men som sagt, ingen var direkt sämre, och fick ta igen med att lysa i sista filmen. Det finns mycket jag vill säga om Andy Serkins insatser som Gollum. Kanske borde jag säga att det här var Andys film, för hade inte han spelat Gollum så hade det inte blivit samma film. Andy kastade sig in i rollen bokstavligt talat, han fick dricka "Gollum Juice" för att behålla rösten, han låg i iskallt vatten och fick blåmärken när han kastade sig mot klippor för att få allt rätt.

Tack för att ni gjorde de mest minnesvärda filmerna för mig.
Trots att jag som de flesta andra tycker att det här var den svagaste filmen i triologin så sätter jag en femma för att den är helt fantastiskt, makalöst bra. Och hur många kan göra så med en svag film?

Gillar den första filmen, men tvåan var en besvikelse. Man tröttnar lätt på alla dessa krigsscener...

älskar triologin är uppväxt med den

Blandar alltid ihop tvåan och trean... Eller vänta, jo, sagan om de två tornen är aningen bättre än uppföjaren. Är framförallt hela världen och dess inovativa innehåll som bidrar till fyran. Storyn i sig är bra men lite för utdragen för min smak.

lite svagare än de andra två men sjukt bra ändå

Fantastiskt bra. Hela trilogin är outstanding

Coola fajt sener och en stenhård kille

Jag gillar hela trilogin, denna film är inget undantag.