Vänner för livet

Reign Over Me har verkligen något extra. Att den lockar fram både äkta skratt och äkta tårar gör den inte sämre - det är inte många gånger jag går ut från en bio med tårar i ögonen samtidigt som jag känner mig otroligt glad. Skämten jag skrattar åt är väl utvalda. Inga halvroliga skämt förekommer, som så lätt händer när en film försöker variera och innehålla både skratt och tårar. Reign Over Me är en av de få av de jag har sett som verkligen lyckas.

Den lyckas också väl med karaktärsbeskrivning, något som många filmer jag sett fram mot lika mycket som den här faller på. Ingen är dom den andra, alla har sin egen speciella personlighet som gör att det hela blir personligt och rörande.

Att skådespelarinsatserna är bra bidrar förstås också till betyget. Don Cheadle, Adam Sandler, Liv Tyler... vad finns det att säga? Inte alla är helt på topp, men tillräckligt bra för att vara övertygande. Det kunde vara bättre - men det är ingenting som filmen faller på.

Det här är inte en femma. En femma är ett perfekt, och Reign Over Me är inte perfekt. Men den är en mycket bra film, som jag gillar minst lika mycket som - ja, säg "Amadeus", en av mina femmor. Det är lite det som gör den så speciell - trots att den inte är värd en femma i betyg gillar jag den otroligt mycket.

Den har förstås sina brister. Jag kan inte helt och hållet sätta fingret på det, jag skulle tro att det egentligen handlar om vissa scener som kunde förbättras - kanske en eller annan skådespelarinsats från en biroll. Men på det stora hela taget uppfyller Reign Over Me det jag kräver för att ge en sådan här film en fyra i betyg.

Och snälla, snälla - VARFÖR översätta titeln Reign Over Me till Vänner för livet? Titeln på filmen är titeln på en sång som förekommer mer än en gång, och inget som förklarar deras vänskap.

Efter att ha sett Reign Over Me ytterligare en gång måste jag faktiskt omvärdera min recension. I regel brukar jag inte vilja ge en film ett andra betyg, men det finns helt enkelt filmer som blir bättre andra gången man ser dem. Reign Over Me är en av dem.

Adam Sandler gör en mycket fascinerande roll - han är perfekt i sin roll. Även Don Cheadle och Liv Tyler är mycket bra, men ingen av de ledande rollerna gör banbrytande insatser. Ändå måste jag säga att detta är Sandlers bästa roll hittills. Jag hoppas att han fortsätter på den här linjen och gör fler seriösa roller - han är helt underbar som Charlie. Cheadle har ännu inte lyckats överträffa sin fantastiska prestation i Hotel Rwanda (2004).

Historien är lågmäld och genomtänkt, och lyckas på ett briljant sätt vara både så gripande att jag gråter förtvivlat i flera scener, och så rolig att jag gapskrattar i många andra. Den dramatiska och lättsammare delen av filmen kompletterar varandra alldeles utmärkt - utan all underbar humor skulle Reign Over Me lätt kunna bli alltför deprimerande.

Den är inte perfekt - filmens första halva är betydligt starkare och går på fingertoppskänsla, medan den senare halvan blir löjligt konkret och nästan fånig. Fungerar det verkligen så i USA blir jag riktigt rädd. Den nästan mästerliga första halvan gör dock ett mycket starkt intryck och kryllar av klockrena detaljer som karaktäriserar personerna och intrigen så att jag blir alldeles fängslad. Charlies GoPed - helt briljant. Jag kan verkligen se var han befinner sig mentalt när han använder den.

Efter att ha funderat på filmen i två dagar och hört tankarna smattra i huvudet som en kulspruta måste jag ändå gå emot mina principer och höja mitt betyg - Reign Over Me förtjänar en stark fyra. Jag kände starkt för Charlie och kunde absolut leva mig in i hans sårbarhet och rädsla. Jag måste också hylla soundtracket som gjorde så fantastiskt mycket för filmen. Kort sagt är jag otroligt tacksam för Mike Binder - han har lyckats ta en tragedi och förvandlat den till en otroligt vacker och livsbejakande historia som kom i precis rätt tid. Filmer som Reign Over Me behövs i världen.
"Better bring out the big guns on this one. She's crazy with a side of crazy!"

Adam Sandler har sakta börjat gå från komedi till mer allvarliga filmer. Detta märktes senast i "Click" som framställdes som komedi men som bjöd på en hel dramatik. Nu har det gått till drama helt och hållet, fast med komedi som inte alls funkar.

Detta är ett vemodigt drama om en man som förlorar hela sin familj och förändras ordentligt. Han vill helst av allt glömma vad som hänt, men det är svårt eftersom människorna runtomkring honom ständigt påminner honom om hans familj och försöker hjälpa honom - med terapi och sjukhus. De förstår inte att han vill vara för sig själv och spela "Shadow of Colossus" och spela trummor till Bruce Springsteens "The River" album. Något vi alla önskar vi kunde göra.
Mitt i allt kommer Alan Johnson - Charlie Finemans gamla rumskamrat i College - och förändrar Charlies liv, bit för bit.

Det bjuds på en del kul, men det avbryts snabbt när Charlies minnen kommer till liv och han blir vansinnig. Detta är inte alls en feelgood film - trots att titeln antyder det. För detta är vemod och tragik ända in i roten. Fast inte den sorten man blir ledsen av, bara förbannad.

Adam Sandler är bra som Charlie Fineman, men hans komiker träder ibland fram, kanske oavsiktligt och det blir inte alls kul. Det drar bara ner den dramatiska stämningen filmen har.

Det händer aldrig särskilt mycket i "Vänner för Livet", handlingen förs inte vidare så värst mycket och man får egentligen aldrig några svar. Däremot så fick "Mike Bender" till slutet som kändes tillräckligt upplyftande.

"Vänner för Livet" är lite av ett skämt, som ändå känns briljant. Den hade kunnat bli så mycket bättre. Om det hade hänt något. Vi får se en fas alla står still i, som aldrig byter till någon annan fas.

-4

oerhört bra film, helt klart sevärd!

en väldigt fin film måste ja börja och ja säger oxå att adam sandler kanske har gjorts sin livsform.dem andra bleknar brevid honom på ett negativ sett..filmen kunde dock bli seeg på sina håll men det gör inte men den får en stark fyra av mej

Den var lite seg i början och svår att komma in i, men fy satan vad bra den var. Jag grät i slutet för att dom behandlade Charlie så hemskt... Den var sorglig, men fruktansvärt bra och smårolig emellanåt. Väl värd sin fyra! Adam Sandler visade verkligen upp sin underbara skådespelartalang!!

En fin drama som jag håller mycket kärt.
Man kommer helt in i filmen, känner med huvudrollerna och Adam Sandler gör en fantastisk bra insats.
Han är patetisk, han är ensam, men har en vacker själ.
Inget band är starkare än vänskap.
Vackert, en fyra.

Denna får en stark 4a av mig!

En stark film som emellanåt var lite smårolig. Adam Sandler gör det bra i sin roll liksom Don Cheadle.