Den svarta Dahlian

Jag fattade ingenting av den här filmen. Däremot var den rätt snygg och så, med riktigt skön film noir-känsla. Med film noir kommer såklart förvirring, i alla fall i det här fallet. Det blir ett pussel med många pusselbitar. De flesta pusselbitarna vet man inte var de ska vara och en del pusselbitar hör nog till något annat pussel och ingen vet vilket.

För att sammanfatta: Gillar du sent 40-tal, gamla bilar, hattar, regn, mord och att karaktärerna röker oavbrutet, då kan det här vara nåt. Dessutom blir man som barn på nytt när man tittar. Kolla på bilderna går bra, men när man ska läsa texten med så blir det krångligt. Men bilderna är ju fina, vem behöver veta vad de betyder liksom.

Som sagt, jag fattade ingenting av den här filmen. Jag kanske inte borde betygsätta den men jag gör det ändå. Det blir väl en tvåa för den är rätt trevlig trots allt, men mer kan jag inte sträcka mig till. Och som vi alla vet så gäller det ju att

Rätt trevlig trots allt = Godkänd = 2

Såg den här filmen i Tyskland. Det står här (på Filmpunkten) att premiären är i december men här var den i oktober tydligen. Så kan det vara.

En otroligt seg film vars styrka ligger i den komplexa handlingen. Detta är ett riktigt "Vem gjorde vad, vem ligger bakom" fall som till en början verkar hopplöst, sen händer inget på en timme, det var då jag tappade lusten helt och bara skruvade på mig. Men slutet imponerade och var tillräckligt tillfredställande för att täcka det händelselösa tidigare i filmen. DePalma frossar i kostym och kultur, Hollywood 40-tal, och det är bra gjort. Skådespeleriet är helt ok, inga direkta favoriter, fast det funkade. En svag trea blir det, värd en titt, men en biobiljett? Tips: Vänta tills den kommer på dvd så man kan stoppa den ifall den blir för outhärdlig.

Jag är rätt säker på att jag hade tyckt filmen var sämre om jag inte hade läst den först av författaren James Ellroy, men även om filmen slipper iväg med godkänt så bleknar den dock i jämförelse med boken, som är lång mycket bättre.

Man nappar inte direkt i handlingen och det blir stundtals drygt som tusan. Fast skådespelet duger och 40-talskänslan samt rekvisitan har man verkligen lyckats med, men det är i princip det hela man imponeras av. Resten blir lätt för segt och man börjar stirra på väggar istället för på tv:n. Nja, en väldigt stark tvåa.

Det krävs att man engagerar sig i den här filmen, annars har man tappat bort sig ganska snart. Jag gillade den och fascinerades av den härliga film/noir-stämningen som De Palma bygger upp historien på. Men det är manusets uppbyggnad som kräver lite för mycket av tittaren - många karaktärer och många sidohistorier kan få en att tappa den röda tråden. Det gör dock egentligen inget när ytan ändå är så pass snygg och välgjord. Helt klart en stark trea!

Trodde den här var betydligt bättre än den var. Men filmen har iaf en skön känsla med vacker mystisk bild och duktiga skådisar. Särskilt Hilary Swank som är riktigt cool.
Tyckte annars inte det var något särskilt med den här filmen.

en ac mina bästa filmer mycket bra hadling i filmen bra skådi spelare

Hade höga förväntningar, dock infriades de inte.. Filmen kändes varken intressant eller spännande till en början. Mot slutet bättrade den ändå på sig, då den blev mer underhållande och intressant. Alltid kul att se Scarlett Johanssons fina skådespelarinsatser.

Riktigt bra. Känns som att det är meningen att det ska påminna om en onicoreklam. Tycker filmen är snygg, cool och spännande. Minuset i filmen är skådespelandet, och då Josh Hartnett i synnerhet. Hillary Swank känns inte heller gjuten.